© En annaN

Ni tror att jag dött tråkdöden va? Men icket då. Det är bara Blogg.se s förbannade App som tagit långsemester. Jag kan inte logga in där. Ni får lida för det. Jag med. Mest jag faktiskt, för här surfar inte många in.

Sommarn är slut. Eller nej, jag börjar om. Semestern är slut. Jag sitter i skrivande stund och fryser i aircon medans ni ligger på stranden, smekta av solens strålar. Livet är inte rättvist. Inte någonstans. Inte ens på kungsholmen.

Min sommar i korta duggregn; Besökte Side i Turkiet. 6 blonda brudar. Jamen ni hör ju. Vi njöt av god mat, vin, pool och sandstrand. Shoppade gjorde vi också. Vi prutade så tom jag skämdes. Jag kom hem med jordens vackraste lampa. Så stor och tung att jag inte fixar sätta upp den. Nu står den i en garderob. Hurra.

Efter Turkiet blev det norrland som sig bör. Fint väder och en klassisk weekend med Vännäsdagarna. Det blev en del mys med brorsbarnen också och en tour bland Nyströmmarnas stugor och hus. Alla dessa hus och tomter (som ska klippas).

Efter Norrland blev det Västkusten och Brännö. En klassisk roadtrip med L80. Hon kör, jag underhåller. Jag tycker om den ön. Jag tycker om Göteborgare överlag. De mobbar inte mig ty jag är inte Stockholmare (jag bara bor där, vilket liksom är förlåtet). Vi härjade på i trädgården och varvade arbete med god mat och dryck.

Efter Brännö blev det öluff i Stockholms egna skärgård. Några turer till Ingarö, bad på Gålö, bad på Solsidan, bad på Långholmen. Alla dessa bad. För att citera Rauk: ”vad är det för nöje med å bada?!”.

Det sägs att sommaren har varit kall. Den kallaste någonsin. Det stämmer inte riktigt för mig. Min har vart varm.

Jag borde bjuda till med bilder från mina strapatser. För att liksom ge mer skryt till detta inlägg. Men ni har tur. Dessa finns i min mobil och inte på min dator. Ni som trots allt vill veta, kika in på Instagram (Newcurrent) eller hälsa på mig på Facebook. Förutsatt att vi är vänner där då rå.

Puss & Kram