Höstvänskap

Sådär. Dramaqueen har fått mat i magen. Min alldeles nästan egna dramaking - italiano - tog mig ut på välbehövlig middag. Thaiboat. Stackars fattiglappen erbjöd sig notan. Jag sa ja. Man kan inte knussla med betalning när man är ute med en syderurope. Han blir alldeles förkrossad om man kastar fram sitt kort, alternativt föreslår split.

Allt har blivit så harmoniskt nu när han träffat flickvän. Äntligen. För fösta gången på snart ett år är vi verkligen bara vänner. Fina fina vän. Tack för att du finns. Det är så skönt och mysigt att äta en bit mat med någon som bryr sig om en. Speciellt nu när höstmörkret biter sig fast i allt du fäster blickar på. Kyla som kryper in men som sedan pressas ut igen av kramar.

Krimskrams

Kriminaliteten flåsar mig i nacken. Den gripna helikopterpiloten har jobbat med samma TV-produktioner som en av mina nära vänner, kameraman C. Hur väl känner dom varandra undrar jag nu? Måste höra mig för vad 17 som försigår. Börjar med FB.

Drama, drama.

G

Snart blir det nostalgi på TV. Filmen G - som i gemenskap. Underbart. Det var över 20 år sedan jag såg den sist.

Se så ung han är här, Uggla. För att inte tala om Niclas.

G-film med G-punk(t)!



Hoppas också på underbar musikfilm a la Freestyle, örklips, hyckeyfrillor, pastell, armringar, stentvättade jeans m.m.

Ovana

Men hjälp. Jag har börjat med något jag tidigare aldrig sysslat med. Inte i så stor skala som denna helg i alla fall. Jag har bloggat berusad. Pinsamt o jag skäms. Inte konstigt att besökarantalet i helgen droppat hela 50 %. Ni som trots allt valt att stanna, gud så jag älskar er. Fyllebloggandet ska inte upprepas. Lovar.

Hur som haver har helgen varit fantastisk. Kanske den sjukaste fredagsölen i mitt livs histora. Bara en sån sak. Och det toppades med bröllopsfest där brittisk småstadsidyll möter Farstamafia och SödermalmsRockys. Och Thaimat lagad av Stockholms i säklass vassaste Thaikock. Tack!

I soffan nu. Paff över helgens bravader och förvånad över att Sadie åkte ut från idol.. Och att Kungsholmen brunnit. Stackars Melker. Är det någon som vill honom något ont?

Fire

Melker då. En brand till. Har du problem med juggemafian?
Jag kan inte vittna, var på fel holme du vet.
Kriga Mafia Wars och dricka ett glas mjölk.
Fantomenstrosa till kylskåpet.

Gott o blandat under kudden.

Efterfest

Det händer så sjuka saker. Hela tiden. Och i mit liv. Mitt liv som bara är mitt liv och som bara är ett liv. Hela tiden. Jag blir helt matt. Inte kan jag blogga om det heller. Fast en sak ska ni veta. Det lever parallellt i mapp 43 på hårddisken. Min dagbok. Hade jag varit tillräckligt vass på det där med att skriva hade det blivit en bestseller. Sånt folk tror är skoj, men som faktiskt har skett. I mitt liv.

Jomen nu vet jag. Jag ska googla. Och i samma veva som jag gör det hoppar tre killar ner från hög höjd. In på vår innergård. Det är för mörkt för att fota, men jag både ser och hör dem. Vilken snedlandning. Du fåt ont imorgon.

En sak till. Ikväll har jag varit på bröllopsfest. Humor i all separationsångest. Lycka i all gemenskap.



Obehag

Dagens nyhet i expressen/aftonbladet ger mig kalla kårar. Snälla, säg att det inte är du. Men vad ska jag tro? Hur många har varit lifeguard till sessan? Du och kanske möjligtvis en till. Odds 50/50. Gud, agent X..

Måste surfa in på Fakshback och få klarhet. Ont i magen nu. Det får intevara du.. Det får inte vara du.

Fundering

Varför börjar jag alltid gråta när jag ska trösta? Det känns ju sådär. När blev jag blödig? Undrar o undrar.

När jag var liten var jag hård som sten. Jag grät tex endast en gång under hela lågstadiet. Fröken skvallrade att det var när Jens och Jonas hoppade sönder min kritask. Jepp, de fick komma in i vårt klassrum och be om ursäkt.
Märkligt att jag kommer ihåg det.

Numera kommer tårar lätt som en plätt. Men bara för dom som är värd det.

Grannsämja

Jag vet att familj och norrlandsvänner oroar sig över det där med grannsämja. Att jag inte har någon. Jag som växte upp med öppna dörrar och spring hus emellan. Alla sa hej, alla bjöd in, kollektiv barnvakt etc.

Men lugn.. Jag har Läckergrillen som föder mig med mat sent om natten. Mamma har ätit den och godkänt den. Och jag tror dom lyckades charma mamma också. Mig charmar dom alltid. Tack för ikväll o maten satt fint.

Sen har jag Östgötalivs (ja även dom har träffat mamma) som älskar mig. Komplimanger jämt o ständigt. Och det tar inte slut där. Boysen på 7-11...puss, puss, puss. Tar hand om mig. Sen tobakshandlaren i porten brevid. HEJ GRANNEN !

Mina hoods bryr sig.

Så kärlek kärlek kärlek. 


Lek


Dax att leka hänga gubbe.

H e l i k o p t e r


En bokstav i taget, som sig bör.


Nåt att lära av Dansken

Alltå det blev lite fel det där. Ni får inte tro att jag avskyr Danmark. Nej då, inte alls. Tafsar man under ytan hittar man många bra saker.

Följande kultur har jag upptäckt i det danska kont(h)orslandskapet idag
.

- De jobbar korta dagar. Kommer inte före 9 och har dragit redan vid 16.
- De tar inga egna intiativ om inte någon (typ en chef då) pekar med handen. Skönt eller hur.
- De sitter på höga konsultlöner även fast de råkar ha assistenuppgifter. GRATTIS!
- De jobbar inte ihjäl sig.
- De är lata och en gnutta rebelliska.
- De är sluga på affärer.
- De säger nej oftare än ja.
- De år långsamma.


Vi Svenskar ha mycket att lära av Dansken. Gör så lite som möjligt för så mycket som möjligt (i plånboken menar jag där).

Dagen med gröt och Brand

Följande hinder har jag bekämpat idag:

© Uppstigning kl 04.30 - givakt!
Jag var den enda varelsen som hasade gatan fram i Skanstull vid den tidpunkten mina vänner.

© Dansk gröt, fatta nada.
Kollegan börjar prata engelska. Kände mig dum.

© Äcklig mat!
Chokladkaka med rödbetor en tisdag. Sen kall mat på papptallrik med plastbestick.

© Helängtan efter 10 min.
" När får man åka hem?"

© Fult manér!
Det skär sig mot det lila.

Nä, jag måste sluta blogga om detta. Det är så deprimerande.


Vad du är snygg Daniel


Bloggytchy

Magi med fina middan hos Hanna (tack). Italiensk opera, bilfärd, strippor, transor, smuts, dekadens, vigslar..

Jamen ni förstår ju. Det har osat smarrig mat, sex och vansinne. Som alltid när jag träffar Mafia. Som alltid på Södermalm.

Jag har sett snoppar och bröst.

Äntligen.

Alltså, jag är mätt och belåten på allt. Tillfredställd typ. Gonatt!




Tricks

Snälla, ni måste se hela. Hon är grym.


Fixat höstfrillan

Så var det gjort. Höstfrillan är på plats. Först nu är det höst på riktigt. Det är lika läskigt varje gång jag går från blondin till brunett. Men... man vänjer sig. Denna gång blev det kanske lite väl kort bara. Men det beror på att jag föll för grupptrycket på jobbet. Crusty rakade av sig allt och L80 klippte kort men inte snagg. Själv hamnade jag väl i mellanmjölkslandet.

Tänkte först att jag skulle bli röd. I stället blev det fyra nyanser av brunt.

Jag ser ut så här jag. Vill ju inte att det ska bli en chock för er på lördag.



Burleskt

På lördag är det dax. Hootchy Kootchy Club. Jag lovade Eric i ett svagt ögonblick att sällskapa dit.
Men lugn, jag har tid till bloggmingel hos Hanna också. Jag är van att va på två ställen samtidigt.

Nu undrar jag bara; vad ska bloggvännerna säga när jag dyker upp så här?



Foto: Blingbling

Grannkontakt

Det ringde just på dörren. En nyinflyttad granne. Jag hade fått med mig hans gaffel från senaste gårdsfesten. Inget jag märkt, men diskad var den och han fick den tillbaka. Eftersom grannen är ung och stilig bjöd jag in honom på husesyn. Det gick fort i min lilla 1:a. Jag har större kök, han har störra badrum. Det kom vi fram till.

Ni kanske undrar varför jag berättar just detta. Jo, för att i mitt hus knackar sällan grannar på. Gör de det så beror det oftast på klagomål, eller att jag glömt fylla i någon lapp styrelsen lämnat i mitt brevinkast. Eller dom som försöker bryta sig in. Så som knarkartanter och gubbar. Denna granna var fullt normal. Äntligen. Och med stor sannolikhet singel eftersom han bemödade sig att komma och hämta sin gaffel.

Sweet, som bartendern på Bauer brukar säga. Även om drinken ibland är syrlig.

Liljaboysen

Jag var rädd för dem Liljaboysen, men samtidigt intresserade av dem. Det var liksom med skräckblandad förtjusning som man satt där i skolbussen och sneglade på dem. Eller tog små oskyldiga promenader runt Liljaskolan. Hammaskolan som jag gick högstadeiet på låg nämligen på lämpligt gångavstånd från detta fordonsgymnasium. De hängde hos oss, vi hängde hos dom. Jag var rädd och förtjust.

Jag tänkte att jag skulle bjuda på ett klassfoto på dagens Liljaboys. Ett ganska coolt sådant. Och jag ser att boysen fått sällskap av girlsen.



Idag är en av mina barndomsvänner lärare på Liljaskolan. Han fostrar Liljaboysen och jag behöver inte vara rädd längre. Och jag älskar att det finns så mycket kreativitet i Vännäs. De kan de där med lackering, bilar, snowboard och musik.

Söderprommis

Idag har jag vandrat runt på Söder och tittat. Mest från ett kameraperspektiv. Jag har försökt hitta inspiration till en videoblogg. Och herregud, det finns ju hur mycket som helst. Jag behöver bara gå runt knuten så hittar jag detta och detta. Södermalm är så tacksamt. Var man än går hittar man nåt skoj. Det gäller bara att ha ögonen öppna.

Mina små videosnuttar behåller jag för mig själv så länge. Kanske ska de visas på en annan sajt, om de vill ha mig. Men vill de inte ha mig så ska det banne mig bjussas här. Efter tre år som bloggare är det dax att ta steget till något mer rörligt. För här är det lite väl stelt.

Temat på mina videobloggar är Södermalm. Har ni några bra tips på vad ni vill se på film - hit me.







Nån ser mig

Jag har fått en beundrare. Tobakshandlaren i porten brevid. HEJ GRANNEN skriker han varje dag jag kommer hem från jobbet. Jo, han skriker. Första gången blev jag förskräckt, men numera känns det som ett varmt välkomnande.

Förresten, kolla vilken bild jag sparat i en skräpmapp på skrivbordet. Förmodligen hade jag tänkt blogga om den, men lät bli. Att göra en pudel eller nåt.

Nä, åter till idol och Darinkopian. Förresten, han är nog mer lik kusin Zacke än Darin.


Funderera

Här sitter jag och entreprenöresfilosoferar. När ska jag kläcka ur mig en affärsidé? När? Jag vill och behöver slit och prövningar. Men åååh, jag är så understimulerad. På jobbet lär jag mig inget nytt. Där finns ingen inspirationskälla. Hemma händer inget heller. Jo, jag har satt lås på mitt vindsförråd då grannar trodde det var allmän egendom. Inget är snott, men de började placera sina saker i mitt förråd och ba; Va, jag trodde det var ledigt. Det fanns ju inget lås. Sen satt jag mitt namn på förrådet. Man måste ju markera. Det är det mest kreativa jag gjort idag. Så snyggt att jag överväger att bli AD.

Nej, något måste hända. Något som ger bränsle till min nyfikenhet. Men för att något ska hända behöver jag hjälpa det på traven. Hur gör man det när man inte vet vad det är?

Händ nu då. Snälla. Nått, vad som helst.

Tror jag ska gå in i köket för lite miljöombyte. Vi ses i nästa rum... Och nu är jag där. Gud så spännande.

Vill ni förresten se hur fin min innergård blivit. Borta är byggdammet. Ljuset har återvänt. Nu ska bara ideérna göra det också.



Vi har fått en bedårande örtträdgård. Bara att gå ner och plocka diverse kryddor. Fiffigt!


Saablar saabra


Herregud

... hjälp mig. Min ungdamslya är så snuskig. Kolla vad jag just hittade i fruktfatet.

Jag ska sälja den på Tradera. Kan ju faktiskt funka som vaxin mot en viss influensa.


Doggytankar

I bland kan jag känna att det vore mysigt med en hund. För jag kan det där med hundar. Dom gillar mig, jag gillar dom. Well, nu har jag aldrig haft hund så där på riktigt. Men när jag skötte om Dennis en sommar, en vovve om ni undrar, hände följande. Han gick ner i vikt och blev av med sina höftbesvär. Som valp på nytt och busig. Nu kan det iof bero på att jag drygade ut hundmaten med morrötter för att få lite pengar över till annat. Eller så var det alla våra långa promenader i Tokyo för att lära oss hitta utan hjälp av tunnelbana. Vem vet. Jag gick förresten också ner i vikt.

Jag skulle vilja bli fodervärd. Ha en hund på helgerna. Hundstallet har Doggywalk, det har jag  kollat upp. Dessvärre verkar de inte ha behov av några walkare just nu.

Tänk om man kunde hyra en hund, bara ibland, när vovvesuget faller på. Det kan man förresten i Japan, men jag tror djurvänner sätter stopp för det här. Eller så har ingen kommit på tanken att det faktiskt kan vara en affärsidé. Hyr en hund en vecka.

Vilken hund hade jag haft om jag haft en?

Gissa!!

Okej, jag svarar. Jag skulle vilja ha en tax (en korthårig sådan - mjuk - inte sträv) eller en Fransk Bulldog.



Snälla, kan ingen hjälpa honom!


Gummy bears

Visst, det var mysigt. Man minns sina björnar. Synd bara att ICrap inte funkar så bra vad gäller inspelning och grejer. Jag vill liksom bjuda er på en del av konserten, men hjälp vad det låter illa.

För er som trots allt är nyfikna. Här kommer Teddybears och Robyn, live från Berns. Men hallå, skruva ner volymen rejält innan ni lyssnar. Okej.

Festligt var det i alla fall. En fantastisk show. Och oh my gadd vad jag gillar lokalen. Berns är så tjusigt.

Om ni undrar varför det är så skakigt där i slutet så beror det på att jag dansar. Vad annars kan man göra till denna låt liksom. Jo, man kan dricka en viss sorts öl förstås. Det gjorde jag också.

Thompa och Micke T, var var ni. Jag ville ju stå på balkongen ju hehe.


Hey Boy

Imorgon spelar Teddybears på Berns. Får inte missa det för allt i världen. Fritt inträde dessutom.


Grannbloggaren

Om inte jag hade börjat blogga för tre år sedan hade jag inte fått avnjuta älgfilé hemma hos Jerk denna varma septemberonsdagkväll. Tack för en fantastisk middag bloggvännen min. Dig hittade jag rätt så tidigt i min ..eeh"bloggkarriär". Jag tänkte nu att jag skulle berätta hur. Jag lackade ur på alla unga modebloggare på webblogg. Och vips, jag sökte på bloggare i min ålder i Stockholm. Och där fanns du, på samma bloggteensserver som jag. En grön blogg med en GT drickade bajenkille - DA JERK. Det stack liksom ut från mängden vill jag lova. Sedan visade det sig att vi bodde grannar också. Till Jerk kan jag vinka från balkongen i mitt trapphus.

Jerk åker till London för att jobba inom snar framtid. Men först ska han jaga älg. Hälsa på hans blogg vet ja. Där kommer det att hända grejer framöver.

Inbrottas

Jag har en till läskig sak att berätta. Något som hände i förrgår när vi satt och språkades vid runt middagsbordet. Någon försökte ta sig in i min lägenhet. Scary. Och ännu läskigare var att det skedde precis i samma stund som vi pratade om att glömma låsa dörren, eller ännu värre - lämna nycklarna i dörren. Jag ser i hallspegeln att dörren öppnas, sakta smygandes. Sedan stängs den igen när denna någon bli upptäckt. Knarret och gnisslet avslöjade inbrottet. Detta sker två gånger med 5 min intervall. Troligtvis samma galning. Det är en man.

Jag säger då det.. Vad har man för grannar?

Det blir till att låsa dörren fram över. Den saken är klar. Och shit vilken tur att jag hade besök av två livvakter. För vad hade annars hänt? Vem var den där mannen? Varför försökte han vid två tillfällen ta sig in i min lägenhet?

Nöff

Vänta ni bara, tills den böjar mutera. Ni vet, så som Spanska Sjukan gjorde. Då dör vi som flugor. Spanska sjukan tog död av fler soldater än självaste kriget i sig. Jo så att... Muterande virus, det är grejer det.

På jobbet idag blev 4 st beordrade hemgång. Och så fort någon nyser kommer arga blicken från minst 10 kollegor i kontorslandskapet. Alkogel finns att dränka sina händer med, på varje toalett. Men på apoteket, där finns nada alkoholgelé att döda virus med. Jag var just förbi för att köpa och de bara garvade. SLUT! Helt slut på lager.

RSS 2.0