Konsumtion
Vad har du konsumerat den senaste veckan? Och vad har du kastat i soporna?

Säg mig var du står
Är det inte lite humor att en snubbe som andas och förespråkar entreprenörsanda, engagerar sig statligt. Finn ett fel.
Och vad tycker ni förresten om hans senaste krönika i Metro? En hyllning till kapitalism och diktatur?
"Money, money, money"
Ja, vad ska man säga?
Å dansken kunn sko se
Job säger alltid "å dansken kunn sko se". Men inte på min blogg inte...
Tvätta ansiktet
Performance Culture
På mitt jobb bedöms vi efter prestationer. Det kallas kort och gott Performance Culture. Detta har trollat fram effektivitet och flitighet bland anställda, men nu visar baksidan upp sig från sin fulaste sida. Aldrig har jag sett så många CC:at till chefer eller backstabba varandra. Helt plötsligt har man tappat människosynen någonstans på vägen. Vi bedömer varandra efter vad vi gjort för fel, inte för vilka stordåd vi uträttat på vägen. Var gick det snett? Är det bonusen som ställer till det, eller vad är det?
Just nu känns det som ledningen styr oss som marionetter och att det råder krig i dockhuset. Det gör mig ledsen.
Jag passar inte in i denna kultur. Jag vissnar istället för att blomstra. Vattna mig någon. Eller plantera om mig.
Rättvist eller inte
Hur stort misstag kan begås utan att ryka? För Mona räckte det med en Toblerone. Män tycks klara sig betydligt bättre, så vem sätter då deras ribba? De kan fan begå hur grova misstag som helst. Vi förlåter dem så gärna.
Jag tycker detta är ruggigt problematiskt. Borde inte bry mig, men kan inte låta bli. Kan det vara så att vi kvinnor bedöms och döms hårdare än män? Av oss, av media och av sig själva. Eller inbillar jag mig? Jag hoppas verkligen, verkligen att jag inbillar mig.
Sluta hymla
Efter en snabbscroll i min blogg hittar jag återkommande ämnen. Det är sjukdom, humor, kärlek, tyck synd om mig, smickra mig, gästblogg (okej, dom lyser med sin frånvaro) och diverse lightskvaller. Det är lite mysigt och mesigt. Jag har märkt följande. Jag tar sällan ställning. Jag skriver inget om prövningar och orättvisor, politik eller missnöje. Kanske lite, men gud så mjäkigt. Jag väljer gyllene medelvägen, inte min väg.
Därför mina bloggers ska jag skapa en ny kategori. SLUTA HYMLA ska den heta. Nu är det dags att visa att faktiskt jag också kan vara förbannad och irriterad över saker och ting och att jag vågar ha egna åsikter. Nu ska jag sluta vara så jäkla diplomatisk och feg.