Kvällens dejt

Här sitter jag och duttar nervöst på tangentbordet. Varför svarar han inte på mitt sms? Det hör väl till vanlig vett och etikett. Hur fasen ska jag nu våga ringa? Kör han med frånvarodiss för att radera ut det lilla självförtroende jag har. Vad är hans strategi?


Stick

Jag tror ingen här känner till att det råder tantvarning på Blingbling. Varför gör det det då då? Jo, för att hon stickar. Det är min psykterapi näst efter bloggen.

Och nu kära bloggers är jag äntligen klar med min pimphalsduk. Den glittriga saken som ligger ihopvikt på rumsbordet. Den ska jag ha på mig imorgon när jag dejtar den kanske största stockholmspimpen av dem alla, ever. Jag kommer att sno åt mig all glans. Bara två trådar kvar att festa. Och imorgon ska jag festa med honom. Jag är en festis!

Det kanske inte är så coolt att sticka, men resultatet blir liksom.... FET STIL PÅ DEN STILEN...liksom... Over and out. Nu ska jag leta en nål i min höstack.



image533

En bugg i bloggen




image532

När världen känns liten

Nu har jag allt prasslat med handen i fel påse. Eller har jag? Allt är inte uträtt ännu. Detta är storyn. Jag har hittat något nytt. En asfaltsblomma från Hökarängen. Och igår, när jag äntligen fick äran att bli hans kompis på FB, kläcker han ur sig:
 
"Eeeh, jag har dejtat en av dina kompisar".

Neeeeeeeeeeeeeeeej. Jag började se allt i pixlar. Vem? Vem? Vem hann före mig? Vem mer än jag var villig att resa genom betong för denna vackra skapelse.

Nu vet jag.


Flaskpost

1f u c4n r34d th1s u r34lly n33d t0 g37 l41d.

Och Blingbling kunde så klart tyda den ovan skrivna koden. Fuck!

Frustration.

Nu ska jag ta mig en promenad och kyla ner mig.

Ser ljust ut

Var ska jag hamna idag? Nu tar jag steget över tröskeln. Jag går ut i världen. Halsduken sticks, men den är förbannat snygg. Mamma började sicka på den på 70-talet och jag fäste trådarna ifjol. 30 år senare blev den klar. Den har levt ett liv.

Så stilla här är  mitt gårdshus. Jag tror bara det är jag som är inne. Solen lyser och jag är på väg att missa det. Idag är en bra dag för att plocka ner min stjärna. Idag har ljuset kommit för att stanna. Ljuset där ute och inne i mig. 

Bling bling och paljetter.  Sena nätter tar ut sitt pris. Idag är dagen då jag vänder det tillbaka.

Staying Alive!




Detta tycker jag om. Det gör mig mindre rädd att åldras. I will survive.

Lördagsgodis

Idag har jag gjort feminina saker med mina killar. Vi har handlat gardiner och stänger. Fikat har vi också gjort, jag GH, Bill och Micke T. Så kvinnligt. Bra va!? Enligt Bill och GH är svenska tjejer inte feminina nog. WTF!!!! Vi är för självständiga helt enkelt. Vill dela på allt. Är inte det bra? Inte heller kan vi visa känslor. Äh, jag fattar inget. Skitsamma. Den goda nyheten är att Bill stannar till december. Inte för att vi ses så ofta, men han är en skön snubbe. Vi ska bara ändra lite på hans kvinnosyn så... Jag trodde allvarligt att han återvänt till Kanada där ett tag, men så visade det sig att han gått och blivit kär. I en ryska. Hon lär va feminin. Och Bill har blivit toffel.

Förresten, vad skönt det var att träffa er bloggers igår. You are the greatest! The Mafia. Fan vad jag myser i ert sällskap.

Nu ska jag fästa lite trådar till min senaste kretion. Sedan ska jag se om jag vågar ta tag i Kajens utmaning.


Missförstånd

Nej, afrette är inte lika med avrätta.

Afrette (på danska) betyder tydligen dressera.

Jag måste afrettes.

Hur man undviker blöta tassar


Nätkille

Jag har hittat en perfekt njutning. En hottie som hör av sig då och då via MSN. Ja han är fett het. Och så praktiskt det är. Han tillfredställer mig digitalt och jag slipper allt det andra. Det där jobbiga med att inleda något i stil prassel. Jag tror han har flickvän, men skitsamma. Han är min netboyfriend. Det räcker så.


Nätpojkvän, sug på den. Vi ligger med varandra på nätet.


Igår ville han iof ringa. Men där går fan gränsen. Nej, jag vill ha honom på nätet, inte i örat. Sedan är telefonsex inte riktigt min grej. Visst har jag provat, och det var bra. Men en nätkille är en nätkille och ingenting annat.  


Beigt

Mitt liv är så i harmoni att det är tråkigt. Eller inte tråkigt, bara enkelt. För enkelt. Det händer saker hela tiden, men jag bjuds inte på motstånd. Nada stimulans. Jag har bara skoj. Önskar nästan att jag skulle få det lite tråkigt. Önskar stökighet. Önskar att någon skällde ut mig. Det var länge sen. Önskar att jag kunde bli förbannad, men på vad? Jag till och med önskar mig en besvikelse.


Och när mitt liv är så här beigt och enkelt speglar det av sig i min blogg. Vad fan bloggar man om när allt är i harmoni? Hittar man på små eländen? Kokar ihop vansinneshistorier spetsat med bitterhet och ilska?


Alltså jag blir tokig.


Kan någon höja temperaturen, eller sänka den? Förutsatt att ni sänker den till 4 + (som botten av en sjö om vintern). Då kan det bli jäkligt intressant.


Tomt på firman

Min praktikant från IHM Business school jobbade sin sista dag idag. Alltså, vem ska nu sköta mitt jobb?

Doooooh, det blir ju jag ju.

Naij! Skriker högt i protest.

Jag har inte bloggat om praktikanten. Hon är smart nog att hitta hit. Smartare än sin mentor.

- Hej praktikanten. Erkänn att du är här och smygläser, inte sant?

Så här tomt blir det utan dig.


image531


Det finns en marknad

Idag har vi varit effekiva. Vi har plöjt tre marknadsplaner, såklart på respektive lands språk. GÄSP! Jag är så trött att klockorna stannar. Allvarligt, jag har big problemes med danskan. Slöbakis satt jag där och lyssnade på genomgång av tracking och planer, men hajade typ 40 % av vad som sas.  När jag tittade mig omkring i styrelserummet satt alla med en tom stirrande blick. Alla utom danskarna förstås, och marknadschefen som råkar vara från skåne. Skåningar hajar danska tydligen. Men så kom norskan och vi vaknade till liv. Heja Norge. Så hurtigt och klämcheckt. Som fågelkvitter om våren.

Att ha heldagsmöten är aldrig kul. Det suger musten ur en. Som tur var tog Niklas ut mig på en öl och musten fylldes på igen. Han har fått nytt fett jobb, men jag hade inte orken att fira det ordentligt. Revange får vi ta. 

Jag fattar inte hur jag hinner med allt. Men det gör jag.

Fööööör hiiiilviiiiiideöö (det var danska det).

Willy

Men gud, varför har jag inte lösenordsskyddad blogg?!  Jo, för att jag är ego såklart. Men tänk vad ni går miste om mycket. Det är inte rättvist.

Micke är nu firad. Det är det enda jag kan berätta. I skrivande stund är han hemma för att "Clone A Willy". Vi väntar spänt på resultatet.


Solsken

Så går den upp igen, som en sol, vår svajiga börs. Men det är inte så konstigt. Micke T fyller ju år. Gud vad jag tjatar om det, men han är ju min bästis. Om drygt en timme möts vi upp, ett härligt gäng, för att äta mat från en top of the line chef här i Stockholm. Jag säger bara det, vad fett.

Men min börs är tom. Den går upp först på fredag.

Mörker

Det har varit galet nattsvart på börsen idag. Stackars Stef. Och skönt för mig som inte tillhör dem som bryr sig. Ibland kan de löna sig att inte inverstera. Men bara ibland.

Och imorgon fyller Micke år. Då blir det feeeest.

Premiär

Min fantasi svävar iväg ikväll och jag borde inte blogga. Äh skit samma, jag gör det i alla fall. Parallellt som jag chattar med min norske gutt. Så här kan det te sig i salongerna (som ekar):

Gutt säger:

tycker du at jeg er konstig

Anna säger:

ja

Gutt säger:

da sier jeg som joakim thåstrøm

Gutt säger:

det er ni som er dom konstiga,det er jag som er normal

Gutt säger:

neida, det er bare så mange som har sagt det i det siste

Anna säger:

då är det vi som är konstiga. så måste det va.

Gutt säger:

men konstig på en sånn hva skal jeg si, "mental" måte?

Anna säger:

nä, det har jag aldrig upplevt.



Sedan blir det lite för privat som ni nog förstår. Jag har förresten fått några filmer av min norrman från vår första dejt. Etersom han inte är med på bild kan jag faktiskt bjuda på en. Kolla så nervös jag var.

Jag har inte varit med på Youtube så länge. Det var Kajen som övertalade mig. Så detta är faktiskt premiär för mig. Modigt va?






Nu ringer jag Peter Nilsson



Livscoachen 0950 55 55 55

Det är söndag, fast lördag.

Det ger en faktiskt lite ångest att man är vaken när tidningen kommer. Ska jag läsa den, eller somna in? Eller googla hur många som dör varje år efter att ha fått en cocosnöt i huvet.

Fast helst av allt vill jag nog veta hur jag ligger till på slampkontot. Det finns tydligen ett balance score card för det. Excel någon? Jag har i alla fall inte haft sex med en 90-talist. Undra om Andreas haft det?

Klurar ni på varför jag är vaken så här tidigt så är det Hannas fel hehe. Eller mitt.

Tokyo ga daisuki

Alla har vi våra favoritländer. Mitt är Japan. Första gången jag satt min fot där var sommaren 1996. En sommar med många fina minnen. Lika många som japanerna i antal. Ett av dem är denna raring Bonnie Pink. När jag kände mig som mest ensam i myllret av japs dök hon upp som från ingenstans. Och vi hade många softa stunder tillsammans. Åååh sötnosen. Miss you!

Nu ska jag lyssna på min rosa darling och drömma mig tillbaka. Tokyo (jag tänker på dig nu). För er som orkar göra detsamma, var extra uppmärksamma på den fina produktplaceringen kring 01:55 och 02:40.





Citat

Varför sitter jag här och ägnar en massa tid åt att tänka, när jag i själva verket har tokmycket att göra. Och varför bloggar jag när min to do list har gått och blivit ett monster? En Geoduck! Läs mer om Geoducken i inlägget nedan.


Vet ni vad jag gjorde igår natt? Jo, jag skrev min första krönika. Nu känner jag inte till regler för hur man skriver en sådan, men jag blev fett nöjd. Jag låg där i sängen och fullkomligt älskade mig själv och de ord och bisatser jag förlöste. Jag visste inte att jag kunde liksom. Vilken grej! Det är tydligen på natten jag är som mest produktiv. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av denna fantastiska skapelse, min textbaby. Inte tänker jag lägga ut den här i alla fall. Det snos ju så mycket i bloggvärlden.  


Samtalsämnen runt i kring just nu:


- Neeej, det är dubbelfnutt, inte enkelfnutt.

- Har du använt Akutcopyn nån gång?

- Kolla mailen!



"Och nu har kollegorna rett ut det hela tack vare Crusty".


Geoduck

Detta är ett mycket märkligt djur. Alltså, allvarligt. Det ser ut som ett könsorgan. Djuret, som kallas Geoduck, såg jag på TV häromdan, och nu kan inte riktigt släppa det. Jag har t.o.m googlat.

 Nej, jag är inte kukfixerad. Inte alls. Jag gillar djur. Det vet ni väl.



image530



















Petite min sötnos

Vad kanske inte alla vet är att jag har en liten Crush på Terry Poison. Speciellt Petite. Det är inte ofta jag plockar fram musiken, men ikväll är det dags. För ikväll är jag själv. Och ikväll har jag den där speciella känslan i kroppen.




Vem refucerade vem egentligen?

Jag har varit på intervju. Jobbet får jag inte, men det visste jag redan. Jag är inte van att bolla med miljoner och ska inte heller göra det. Herregud, pengar är det osexigaste som finns. Nej, jag gjorde det av strategiska själ. För att se hur de tänker. För att röra om i grytan. Det sista jag vill är att få tillbaka min gamla chef. Det vet både han och jag. Han kände sig obekväm stackarn. Och jag kände mig elak.


Bloggmobbing av Jante

Alla känner vi till Jantelagen. Men vad jag inte visste var att den var så utbredd här i bloggvärlden. Nu vet jag. Och det är inte vackert. Så fort en bloggare sticker ut eller tar för sig kommer hatkommentarerna. Jag kallar det bloggmobbing. Så lågt. Så Glocalnet.

Har du bloggmobbat eller bloggmobbats?


Friplåt till idrottsgalan

Nån som vill gå på Idrottsgalan med mig? Nej, ingen mat och fri sprit. Bara läktarplats. Vet inte vilken läktare dock. Hör av dig i så fall.

Är det astrist kan vi ju alltid gå och ta en fika :)

Frukta förändringar eller befrukta dem

Ärligt talat. Hur rädd är du för förändringar? Vågar du ta tag i ditt liv? Det där har jag funderat mycket på. Det började på ett seminarium i Bonnierhuset nån gång innan jul. En klok gammal man med livserfarenhet talade till oss stressade 70-taliststrebrar. Vi trodde att han skulle berätta för oss hur vi på bästa sätt effektiviserar vår tid. Tji fick vi. Istället möttes vi av något helt annat.


Det handlar inte om hur du effektiviserar din tid, det handlar om vad du gör av den. Du har ett liv. Fyll det med något. Fyll det med det som är viktigt - för dig.


Den kloka mannens visdomsord etsade sig fast. Jag har ETT liv. Jag ska fylla det med något. SOM BETYDER NÅGOT! Vad betyder något?


Självklart har jag kommit på vad som har betydelse - för mig. Det var inte så svårt. Men för detta krävs förändringar. Det är det som knivigt. Förändringar ställer till det.


Jag tänkte jag skulle fila på ett plus- och minuskonto vad gäller just dessa förändringar. Bara för att se vad jag fightas emot eller för. Sedan ska jag väga alla plus och minus. Blir det fler minus, ja då vet i 17. Då stannar jag i mitt skal ett litet tag till. Blir det fler plus. Då blir det åka av. Just nu mer plus på min lista. Bra va?!



Förändringar (+) : Förnyelse, energi, ambitioner, glädje, utveckling, nya miljöer, nya relationer.


Förändringar (-) : Rädsla, nervositet, ängslan, stress.


- - - - -


Förresten, vad skiljer förändring från förnyelse. Betyder det samma sak?


Nej, jag kommer inte att blogga om vad jag vill förändra. För personligt och faktiskt lite hemligt. Blingbling älskar hemligheter.


Peter my man

Jag vet inte om ni följer Stjärnorna på Slottet. Men jag gör det. Eller, jag ser repriserna på nätet. Och nu måste jag bara erkänna en sak. Jag har en crush på Peter Stormare. Vilken fantastisk man. Han har vunnit mitt hjärta, mina tårar och ett och annat asgarv. Den dagen jag hittar en man som Peter kommer jag att fria direkt.

Booty call or not

Söndag. Du är ju för skön. Jag har tagit en promenad till Skrapan där jag har två av mina favoritbutiker. Och denna gången handlade jag. JAG HANDLADE. Jag har nya kläder. Erkänn att det är det nåt av det bästa. Nu ligger de i en hög på sängen. Så fina. Synd bara att det är just söndag (förlåt söndag) för jag kan ju inte gå ut och visa upp mig. Men jag har en plan. Jag ringer hit agent X. Då har jag en anledning att klä mig fint. Ja, han har hört av sig nu. Typ ett sms där det står:

Hej snygging. Allt bra med dig? Skulle vara trevligt att träffas. När kan du?


Alltså, det enda jag vill är att klä upp mig. Han, han vill bara klä av mig. Vilken vinkelvolt.

Jag tror jag stuntar i att ringa.

Dax för mafiafrukost

image529

Via

I natt är jag din

Det har varit en fin helg. Och det bästa av allt är att den inte är slut än. Sköna söndagen återstår.

Igår tog jag med mina vänner till Skrapan. Där mötte vi upp ett annat gäng. Gäng 1 och gäng 2 känner inte varandra. Spännande. Och vad glad jag blev över den perfekta dynamiken.  Två gäng blev till ett. Och tillslut tog vi över hela Imperiet. Det blev till vår privata fest. Som i vilket vardagsrum som helst. Som om vi ägde stället.

Och ikväll då? Jo, jag tog bussen, den blå, till Hornstull. På vägen skrapade jag en Trisslott. Nej ingen vinst. Men jag har tur i spel. Några av er känner kanske till vad jag tidigare vunnit. I Horan tittade vi på film (Försoning) och jag fick sedan skjuts hem. Och nu är jag här. Hos er.


Flopp o hopp


En till anledning att fixa det där körkortet.


This is the Pax

Vampyren var på jakt igår. Hon sög näring ur vacker man söder om Söder. En ritual som tycks klamra sig fast, men långt ifrån värd att bevara. Vaccin någon?


Jobb å jobb å jobb

Idag är man riktigt nördig. Jag har fördjupat mig i små detaljer jag annars brukar fnysa åt. Jag har jobbat helt enkelt. Och fy fan vad jag har jobbat. Det gynnar andra mer än mig och jag får inte alltid cred. Bryjame. Det är ju det mitt jobb går ut på.  Och tiden har gått undan. Allt är frid och fröjd.


Vill ni se hur sexigt det är att jobba med marknadsföring? Vill ni det?


image528

Foto: Crusty


Till Blogmafia

image526

Länk till bilden kommer. Det är inte mina fingrar. Dom är ju kapade.

Stormigt

Jag vågar knappt skriva nånting längre. Men det händer saker. Inte så mycket med mig, men runt omkring och om mig. Också om människor jag träffar och inte träffar. Jag vill berätta om möten, om personer, om allt. Jag var på väg också. Men det kommer spärrar. Kan inte skriva ut nicname eller ledord ens. Fasen. Jag känner ju på mig att de narcissistiskt googlar sig själva och hittar hit på nå sätt. Och andra vill jag skydda eller helst inte hänga ut.  

Varning, nu blir det djävulskt ointressant så ni som vill kan ju scrolla till slutet. Men nåt vill jag ju blogga om. Det har varit tyst här länge.

♦ Jag bjöd över agent X på plättar. Han tackade nej. Eller snarare sköt upp det till nästa vecka. NÄSTA VECKA!!!! För han jobbar. Men med vad? Jag blir fan galen. 

♦ I stället åt jag middag med J. Och vet ni, J har jag hittat på Facebook. Bara sådär. Klickade och skrev; dig vill jag träffa. Och han sa ja. Så då gjorde vi det. Över en bit mat någonstans på söder. Fin man. Ett vackert möte. Mycket gemensamt. Men han har fejkat namn på FB. Misstänksam blir man ju. Så jag gled ur hans kram när vi skildes åt. Men den var varm och ärlig. Kanske lite för lång. Pirrigt. Han vill ha ett till möte. Vi får se. Jo, det vill nog jag också.

Annars går jag mest och längtar efter fredag. Kanske också efter en nils oscar på Judit.

Jag har det rätt bra trots att det går troll i känslolivet. Men det stormar och är tufft för några av mina bästa bloggvänner så därför ska jag nu surfa in till dem istället för att hänga här å hänga. Åååh jag vill bara krama om dem. Och det ska jag göra också. För dem känner jag hur mycket som helst.

Flyt

Jag tror ni märker att min blogg endast skvalpar på ytan. Den flyter. Och jag är ledsen att erkänna det men... Det blir inte ljupare än så här.

Vill du ner på djupet tillsammans med mig får du helt enkelt träffa mig IRL.

Feed me

image525

Love to hate you

Jag känner mig kluven, förvirrad och obalanserad. Jag vet inte var jag har mina känslor eller om de ens existerar. Jag har däremot upptäckt att jag törstar efter andras kärlek. Jag är en vampyr helt enkelt. Jag känner igen symtomen. Ni ger mig kärlek, men vad får ni tillbaka. Ärligt asså... Jag har ju inget att ge. Jag fattar över huvudtaget inte varför ni envisas om att vilja träffa mig. Nu pratar jag inte till er bloggare, utan till de män jag dejtar och har dejtat. Dem vars kärlek jag har livnärt mig på under denna vinter och tidigare vintrar. Och snart ska jag ut på ny jakt. Jag väntar bara på skymningen.


image524

Många har undrat var jag hittar mina bilder och jag måste erkänna att jag ibland slarvat med länkningar. De flesta kommer från en av mina favoritbloggare. Bloggen hittas här.

Heaven and markplan

Hörrni. Nu ska ni få höra. Jag och Hanna har besökt både himlavalv och markplan. En spännande resa med hiss och X antal glas vin. Det gör vi om.

Och i skrivande stund ligger jag här och smaskar kotte. Eller kotte och kotte. Det är valnötter, grymt svåra att knäcka. Smuligt i soffan.

Sov gott Hanna.


Ett nyhetsbrev från hell

Det nya i nyhetsbrevet är att jag inte har något nytt att berätta. Här händer inget. INGET! Alla flippar ur. Konsulterna sitter och citerar pistvakt. Alltså förstår ni hur jag har det? Och för typ 5 min sedan diskuterade de ringmuskler. Alltså jag dör, på riktigt. Och för detta lyfter de fet lön. Jag gör i alla fall nytta. Eller eeeh, kanske inte. Jag bloggar och håller käft och simultanjobbar med produktansvariga på plan 6.


Apropå sex. Igår hörde en kille av sig och villa ha just det. Helt oväntat, halvt bortglömd, just hemkommen man. Det kan vi väl, sa jag. Men inte i natt. Observera att klockan var typ 02:00 när han vaknade till liv på min MSN. Så nu har jag ett ligg innestående. Jag vet inte om jag ska ge mig in på det. Han är en sån där gullig kille som man egentligen bara vill skämma bort med mat eller soft videofilm. Inget annat. En kille att gulla med, inte kn*lla med.


Nä, jag nu skiter jag i allt. Det finns en risk att jag bloggar ihjäl er om jag fortsätter. Istället ska jag titta på youtubefilmer och drömma mig bort. En timma till ska dödas innan hemfärd.


Ops, nu ringde presschefen och gav mig lite jobb. Alltid något. Men inget att skriva, bara att titta på. Och hjälp med bilder. Easy work.


Hur e jag funtad?

Ibland undrar jag varför jag är singel? Eller ganska ofta faktiskt. Under 2007 har jag träffat helt fantastiska män, men jag har bara ryckt på axlarna. Jag har inte ens känt saknad efter honom eller någon eller kärleken. Bara törstat efter närhet och fått det. Thats it. Och jag har inte velat ha mer. Jag är konstig. Jag vill ju egentligen träffa nån, eller vill jag?

Varför tar jag inte chansen när den dyker upp?


Ibland önskar jag att jag kunde känna ensamhetstankar. För då kanske jag hade valt att binda mig. Men jag gör ju inte ens det. Jag känner typ inget.


Det stör mig.

Och nu ska jag tjuvlyssna på Sir Bäsk som har telefonmöte med en Dansk kollega. Haha, han säger typ "va" hela tiden. Stackars Sir Bäsk.

Och stackars mig.


En gäst tittade förbi

Det har smugit sig in en katt bland hermelinerna. En gästbloggare bland kommentarerna. Håll till godo:

"Jaman inhandla sin Mariestad på bolage, jävallar det blev lite rövin osså. Tacka fan för det. De ä ju freda. Han me biln som bruk parkera på min parkering sto i kön breve. Liksförbannat sa ja int till. Vafandåför? Bryjame? Ja ha hört att han e med hon från nyår. Om du minns hon. Ofan. Så jävvla märkvärdi han ä då. Han handla veteöl också. Vem drick sånt? Han ä int värd mer en jävla folköl från Maxi eller en återställare beståens av survin. Ja hata han.

Jag vill å ha en blågg. Ja tro de skull passme. Du skull fan dö av skratt om du fick läsan. Mitt liv ä helt djävulskt sjukt. När kom du hem då? "

Min gästbloggare vill vara anonym och ska såklart få vara det.

Och Mr Gästbloggare, jag kommer hem till påsk (de vet du ju). Då ska vi rya runt på körrgårn. Och börjar du blogga kommer jag fan att följa den maniskt. Bloggen alltså. Du har förgyllt min dag. Hoppas det inte gör någat att jag cencurerade bort det där, ja du vet... ;-)


Kaffe på norrländska

Jag har tråkigt och jag tycker inte om det. Alltså, jag har långtråkigt. En sekund känns som 10 minuter. Så sakta går tiden.


Det roligaste som hänt idag är typ;


-          Hej Anna (en kompis ringer)

-          Tjena (jag överlycklig över att äntligen få prata med någon).

-          Kan du säga Kaffeee på Norrländska?

-          Ja visst, kAAffffe , svarar jag.

-          Hahahah, klockrent, vi hörs (klick).


Det blev inte roligare än så.


Tick-tack, tick-tack

Chill

Jag är tillbaka. Hurra för min ankomst. Fick snöflingor i munnen imorse, men det gör inget. Dom var ju vita. Jag har haft ett möte idag. Inte med mig själv. Och jag har ett till i eftermiddag. Men guuuud. Kan kollegorna inte bara chilla. Jag tror inte de vet hur man gör.

Det första jag gjorde vid min ankomst var att tömma min papperskorg. Efter en dag på jobbet var den redan belägrad av flugor. Alltså, bananflugor ska allvarligt inte existera i januari. Jag borde äta upp dem till lunch och släcka törsten med snö.


Ett sms damp ner från L på Brännö (the princess of chill) imorse. Hon har inte slutat snusa men funderar allvarligt på det. En last behöver hon dock och hon funderar på att börja röka. Hahahah, det är humor.


I natt blev jag bortskämd på Kungsholmen.

Japp, ett vanligt dygn i mitt liv helt enkelt.

Det här börjar bli som en dagbok nu. Obra.


The return of no return

Nu sitter jag på The Office. Det var grym tortyr att gå upp kl 07:00 men tre koppar kaffe har satt fart på pulsen. Jag är tillbaka i matchen igen. Starkare än någonsin. Men allvarligt... är det inte dags att släppa den förbannade sargen?


Här händer inte mycket. Det är jag, Chiiifen och Sir Bäsk på plats här på marknadsavdelningen. Vi har det rätt mysigt. Förmiddagen har jag tillbringat med korrektur, sedan har jag bara drömt mig bort i snygga bilder från en bildbyrå. Jag har läst mina mail också såklart. Dom var inte så många. Bra post helt enkelt, men julhälsningar från nära o långt bort. Gissa tex vilket land denna God Jul hälsning kommer ifrån; Linksmu ?v. Kaledu ir laimingu Naujuju Metu !  Fast Webblogg fixar inte bokstäverna märker jag nu.

Under min julledighet har jag förlorat en kollega. Det känns tungt. Hon somnade in den 23 dec. Jag ska inte gå på begravningen. Den hålls inte i Sverige. Men min chef ska delta och vi har skickat blommor. Det är svårt det där med döden. Även fast det är lika naturligt som att födas.


Igår ringde han. Mannen från i fredags. Först fick jag lite panik och svarade inte. Ni vet ju att jag inte är en sån där telefonmänniska. Men jag ringde såklart upp. Behövde bara ladda lite först. Att höra hans röst kändes bra. Att han faktiskt ringde kändes som en seger. Jag skulle vilja blogga så mycket mer om denna man (han är väldigt spännande), men då han är lite hemlig får jag acceptera det och helt enkelt låta bli. Han kan dessutom hitta hit. Lätt. Inte för att han vet att jag bloggar, men i alla fall. Vi tar det säkra före det osäkra. Det sista var en ledtråd som passar väl in på honom.


2008

2008. Det känns ju precis som 2007. Nästan lite värre. Jag ligger på soffan med det känns som jag ligger under den. Det smäller i huvet av samma kaliber som det igår smällde på himlavalvet.

Jag har varit hos Micke. Jag har besökt McDonalds. Jag har sett två filmer. Precis som 2007 fast med baksmälla. Men igår var det väldans trevligt. Kan vi inte backa tiden. Jag vill ha tillbaka mitt 2007.



Nyårsafton 2007 kom tillbaka!

RSS 2.0