Vrider mig i feber

Jag känner mej mer ensam än någonsin. Det är stunder som dessa jag avskyr att vara singel. Jag har ingen som lagar mig mat, ger mig vatten, bäddar ner mig, baddar pannan. Det är bara jag och min feber. Och kampen att bli kvitt den. Tiden går långsamt. Jag blir inte ens glad över sexexet och hans tafatta raggningsförsök på msn. Jag blir inte glad över nåt.

Jag måste snyta mig.

Min blogg har tappat läsare. Det känns på ett sätt skönt. Nu har jag kvar dem jag vill ska vara här och jag törs också bli lite mer personlig i mitt storytellande. Jag behöver inte skoja bort allt. Jag törs vara jag.

Nu börjar jag yra av Neocitran och ska sova lite.

"När jag vrider mig i feber om natten kommer 6-xet och ger mig vatten".

The films of joel and ethan coen

Ett erkännande. Jag är ett stort fan av bröderna Coen. Lycka att jag då hittade denna. Titta och njut.


Slagfält

Nu har min bakisdvala övergått till ett fullskaligt kaos. Jag har disco i huvet. Och i detta virrvarr har jag hållit två anställningsintervjuer. Det pågår ett battle i min skalle och ett på arbetsmarknaden.


Jag är trött.


Min dag

Ibland vill man berätta om mycket, men det går inte. Av rädsla, av försiktighet, av ödmjukhet.

Men tack! Ni som var där - JAG TYCKER SÅ MYCKET OM ER!

Ni som inte var där - er gillar jag också.

I påskharens spår



Blingbling tittar till sitt lilla torp. Fäden över isen var jäkligt läskig. Men så hade man en ansvarstagande bror som gick före och borrade och kollade isen. Love ya!

Delete - aldrig i livet

Vet ni vad som just hände. Istället för att trycka på 'Nytt inlägg' råkade jag trycka på 'ta bort blogg'. Gud, jag blev alldeles svettig. Det kom upp två rutor, och sedan ba. wiiee, jag fick en bläcka. vad ska jag trycka typ. neeeej.

Jag tror jag håller på att bli knäpp. Sedan kom jag till sans och lyckades rädda hela bloggen från en total delete. Pheew.

Har ni märkt det, att jag varit borta ett tag. Hemma i norrland är det ont om nät, men en maska fångades upp hos min bror. Trådlös uppkoppling i Vännäs-by. Jo, så att. Min bror har skaffat tjej som styrt upp ett och annat. Vilken tur.

Jag är lite uppspelt. Det har faktiskt hänt en del i mitt torftiga liv. Och imorgon är det dessutom en stor dag (om man nu får säga så). Vad har då hänt? Jo, eeeh. Det som händer i norrland stannar i norrland men följande kan jag avslöja.

♥ Jag har fått en beundrare. En som jag inte kan blogga om. Hallå, han är journalist av strået vassare, så jag passar mig där.

♥ Jag har lagat god middag med Torsdags L och vilat ut i hans soffa. Bra filmval gjorde vi också.

♥ Min favoritcopy och vän har äntligen börjat blogga.

♥ Det händer fina och spännande saker i mitt kompisgäng (som jag äntligen ska få återse imorgon).

Back on track alltså.

Evighetsprojektet

Det jobbigaste med att sticka sockar är att man måste sticka två. Nu har jag en klar, men den andra då? Hallå! Jag orkar inte. Så här blev i alla fall socka No 1. Den andra kommer att bli klar olagom till sommaren om jag fortsätter i denna snigelfart. Och vem vill ha sockar då. Ååååh, så dumt. Orka.

Nu ska jag packa.

Långkalsong - check
Toppluva - check
Täckbyxor - check
Kondomer - (eeeh skulle inte tro att jag får sån tur)
Vantar - check

image553

Sista dagen ut o kut

Känner flåset i nacken. Jagas på telefon, mail, chatt, via post och sms. Det är min sista dag innan ledighet vilket tyckas ha spritt sig. Jag som hade sett till att hålla dagen mötesfri, men redan nu rasslar det in bokningar. Första mötet kl 09:00-10:30. AV MIN DYRBARA TID. Om 6 minuter. Har inte ens plöjt dagens första kaffe och mina mail. Men lite frulle tryckte jag i mig på 5.

Imorgon sitter jag på ett plan till norrland. Det är jag så värd. Så håll ut Blingbling. Bit ihop. Le mot dina kollegor och fixa det där lilla extra. Kanske får du ett påskägg som tack. Och ett fett lönelyft (kan jag ju glömma).

Fint med snö förresten. Från gayskrapan där jag sitter gnistrar hustaken av vit bomull. Så kom den äntligen, vintern. När det egentligen var våren som hade förstatjing. Me like. Bara det rör sig om ett kort besök. 

Någon fler än jag som flyger till norrland imorgon förresten. SOm vill ta en frulle på Arlanda. Fröet, jobbar du :) 


Hål i ballongen

Dagarna blir korta när de är långa på jobbet. Men just idag gör det mig inget. Det är måndag. Vem vill att en sån dag ska va lång liksom?! Nu sitter jag i soffan, eller jag halvligger, och glor på American Idol. Eller det paus, alltså bloggar jag. Sjukt, för en stund sedan wailades det så jag tappade fjärrkontrollen. Batteriet rullade under soffan. Kan inte byta kanal. Ååååhh gud. Grinar en skvätt åt missödet.

Idag när jag kom hem från jobbet anländer jag samtidigt som en kille. Vi trängs där i trappen. Varför berättar jag nu detta. Jo, för att han var snygg. Toksnygg. Betyder detta att jag måste börja mejka mig för att gå ut med tidningar och sopor. Tänk om han bor här. Det är allvar. Jag skojar inte. Jag måste börja piffa mig. Orka. Jo, jag måste.

Nu tille n sorglig sak. Jag blir mobbad på jobbet. Fast det var iof jag som startade kriget. Jag blev kaxig i torsdags och gav mig på företagets ess där under middagen. Det här kommer jag att få äta upp, länge. Jag råkade hugga kniven i deras älskling om man får säga så. De får muppa sig hur mycket de vill. Det är ändå jag som får göra de roliga sakerna, oftast.

Här tex, gör jag en skojig sak.

image552

Och nu ska jag gråta en skvätt till Idol.

Nordman

Haha, hittade denna på Schyfferts blogg.



Sitt ner i båten

Schlager i all ära. Men ibland finns det något betydligt intressantare. Som en naken granne t.ex.

image551

Vår fest blev  till en extas. Redan kl 22:20 knackade sura grannar på. Äh, de var bara avis. Inget vi tog hänsyn till. Tänk vad nakna människor kan höja pulsen. Schager också för den delen. Och snygga killar och tjejer.

Tack för igår.

Nyttigt

Idag har jag varit modig. Jag har träffat och pratat med en person som gått igenom samma helvete som jag. Eller, vi var lika modiga båda två. Det är första gången jag vågat mig på detta och jag är så vansinnigt glad att jag gjorde det. Jag som tidigare struntat i terapi och duckat för att som har med cancer att göra. Det var nyttigt. Och inte alls läskigt.

Tack J för pratstunden. Det betyder så mycket för mig.

Mina läsare

Vet inte om ni vet det. Men Google Analytics håller koll på er. Nu tänkte jag dela med mig lite om hur det surfas här på Bingbling blogg.

Ni är väldigt lojala. Ca 79 % återvänder. Tack.

Tiden ni tillbringar på min blogg är i genomsnitt 00:02:09.

Ni läser i genomsnitt 1,5 sidor per besök.

Väldigt få Googlar sig in på bloggen (endast 2 %). De som gör det googlar på blingbling.

Min nordligaste läsare här i Sverige bor i Skellefteå (kan det va moster Krillan kanske) och min sydligaste i Malmö (Pudding). Jag är förresten väldigt poppis i Skåne. Där finns läsare i Helsingborg, Bjuv, Billesholm, Marieholm etc, etc.

Jag har läsare spridda runt om i världen: Kanada, USA, Japan, Tyskland, Danmark, Finland, Singapore, Frankrike och England. Det är kul tycker jag. Frågan är ifall ni hajar svenska språket, men det tror jag. Annars skulle ni inte återkomma. Ja det var lite smått och gått om er.

Storasyster ser er hehe.

Nämen

Denna vecka har knäckt mig alldeles. Tufft klimat på jobbet. Långa dagar varvat med sena nätter. Det funkar en kortare period, men så idag bara - pang. En karuchi, och på toppen av det feber. Jag lämnade jobbet vid lunch. Åkte hem för att sova. Kroppen fungerade inte helt enkelt.

Nu känns det bättre men inte bra. Ska sova lite till.

Akta er för att göra en walling. Det är inte nyttigt. Och ingen tackar er heller.




När man inte kan sova

... Så kan man inte låta bli att lyssna på denna.

Bloggare i natten bjuder på skönsång och trumsolo (jag, Pudding, Fröet, Hanna och Kajen o cool gitarrist).



På trummor: Allas vår Kajen.

Hon som sjunger falskt e jag!

Dom nyfikna

För att slippa alla frågor imorgon (L80 jag svängde höger) kommer här ett kort referat.

Det största pluset går till Daniel (fan vad skönt med ocensurerad produktion). Nästa + går till Eric Gadd, Gry och Adam, fast jag inte vann.

Men det sörsta pluset går till Anna (jag), som gav bort fyra stycken eftersläppsbiljetter till Cafe Opera. Detta till två sköna förortsbrudar på T-banestationen vid Globen. Har aldrig sett så glittrande ögon och glada leenden på år och dar. Dessuom kände jag mig vuxen. Äntligen.

Ett stort plus går också till mina bordskavlajerer och till Yvonne. TACK. Och L8 såklart. Vänta jag glömde PS. Grattis tillGyllene Hjulet för Carlsberggrejen. Kul som fan.

Shiiiiiiiiiiit, imorgon kommer danskjävlarna. Crusty, du får roa dom. Jag ska halvsova mig igenom dagen, men lever såklart upp vid middagen. Kl är ju inte ens tolv nu. Gud. Jag kommer till att va utvilad imorgon. Ja, jag säger då det. Mitt inlägg avslöjar mig. Jag är tant. Jag fyller 34 när som helst och jag skippar eferfester.

Förresten så har jag namnsdag idag. Bara min bror som har grattat. Och alla SL bussar. Jag heter ju ocks Vicoria. Eller är det med K, VIKTORIA. Mamma, hur stavas mitt andranamn?

Hjula

Nu börjar uppladdningen!  Här ska jag busa ikväll. Någon fler som ska? Jag tror det kan bli grymt skoj.

Ikväll delas hjul ut. Imorgon nycklar. Det är mycket som händer och sker denna vecka. Knappt så man hänger med. Sedan var det ju det här med Mediabaren också. Ryktas om att den fått nytt liv. Jag hinner inte sladda in på den, men kom gärna med skvaller. Den är imorgon va? Allt kul på en gång. Så är det alltid. Typiskt!

Mest av allt vill jag ha påsklov!

Etos, Lagos, Pagos

Gud vad jag älskar Berghs frukostseminarier. Idag var jag på ett klockrent sådant. Jag fick äran att lyssna och ta del av Elisabeth Ericsons klokheter. Att tala inför grupp var temat. Så jävla bra och nyttigt. Etos, Lagos, Pagos i all ära, grymmast är trots allt E.E.


Fick mig en tankeställare på denna morgonkvist. Här på firman kryllar det av Lagostalare med PP-presentationer. Hur utrotar jag dem? Vi behöver Elisabeth Ericson för att jag ska lyssna. Så är det bara. Och nu ska jag börja tala och kommunicera som henne. Grymt.


Trash

Nu har jag gjort en sån där tabbe som ibland kan göra mig helt vansinnig. Jo så att...

Jag satt och okynnesbloggade, ett ganska fyndigt inlägg, när jag plötsligt fick för mig att surfa in på annan sida. När jag sedan skulle stänga ner den stängde jag hela skiten. Alltså webbläsaren. Jahapp, det var det inlägget det. Och nu får ni aldrig läsa det. Nästan lite sorligt.

Så här sitter jag i min soffa. Nej, jag surar inte. Jag fundarar lite över vad jag ska göra av min kväll. Jag är ledig, inget inplanerat. Och jag känner lättnad över det. Bara jag med mig själv. Det var egentligen tänkt att jag skulle träffa en bloggare ikväll, men hon fick lite förhinder. Det gör inte så mycket. Vi  har hela livet på oss att träffas, och det ska inte behöva ta många dagar till innan vi kan hitta en passande tid att hänga.

Ni skulle se mig nu. Jag ser verkligen trashig ut. Avflagnat nagellack och tovigt hår. Osminkad också. Det värsta är att jag sett ut så här hela dagen. Som värsta tattaren. Måste shapa till mig.

Ja men förresten. I morse träffade jag på min snygga urtrevliga granne. Vi ses inte så ofta, men han får mig på gott humör så jag borde verkligen engagera mig och hänga med honom lite mera. En störtfin människa på alla sätt och vis. Honom har jag träffat på nätet. Sedan blev det liksom en extra bonus att vi bodde port i port. Hur ofta händer det liksom. Men stockholm är ju trots allt en liten ankdamm.

Nä, nu måste jag jaga middag. Kanske wook, kanske sushi. Sedan ska jag ta bort mitt nagellack och plocka mina ögonbryn. Borde sticka klart dom där strumporna också medans jag kommer ihåg hur man gör.



Hjulet

Men guuud. Kollegan sladdade just förbi och sa att jag skulle få en modell till bords imorgon på Gyllene Hjulet. Jag törs inte skriva ut var han är modellerar (såna killar googlar alltid sig själva), men man blir ju lätt kallsvettig.

Jag ska köra vintricket på honom hehe. Ja, det ska jag fan göra.

Nu händer det

Idag har jag fått mig en rejäl genomkörare av den nya marknadsföringslagen. Det var nyttigt vill jag lova. KO ska inte behöva ha med oss att göra. Fick se många exempel på reklamtabbar. De flesta glasklara övertramp, men några i gråzonen vill jag lova. Och om en kvart händer det andra spännande saker. Också dessa påverkar mitt arbete. Det är så spännande att jag vet inte vad. Biter nästan på naglarna nu. Nä, fy. Det gör jag ju inte. Men jag har svårt att koncentrera mig på jobb.


Jag har intervjuat en ny kollega i dagarna. Ett yrväder från Lidingö. Det blir bra, mycket bra! Ibland är jobbet häftigt. Mer spännande än min fritid. Just nu i alla fall.


Jamen tjena

Jag tror inte på horoskop. Inte det minsta. Men när det nu gällde ett sexhoroskop var jag helt enkelt tvungen att klicka in. Så här ser det ut för min del.

Vädurens (hor)oskop:

Första halvan av månaden blir passionerad, du har verkligen tur i kärlek och därmed är det upp till dig. Vill du, kan mars bli en glödhet historia. Om du föredrar mer lugn och mysiga stunder fungerar det också utmärkt. Det viktiga är att dina egna känslor får spelrum, och att du lyssnar till dem. Det gäller inte bara på kärleksfronten heller, du har ett behov av att vara kreativ och nyskapande på jobbet också. Andra halvan av mars blir angenäm men mera stillsam och vardaglig.

Bästa chansen: Oxe, Våg, Vattuman.

Bästa stället: Överallt. Bästa datumen: 19-20/3.

- - - - - - - - - - - - - -

Det står att mitt kärleksliv ska peaka i mars (glödhett om jag själv ligger i). Tjena! Det är ju öken. Nu är iof inte mars över ännu, men i alla fall. Jag har haft bättre månader om man säger så. Och jag har faktiskt ansträngt mig. Jag får snällt invänta till den 19-20/3. Eller vänta här!? Då är jag i Ume ju. Allvarligt, hur stora är oddsen att jag ska få uppleva passion där? Horoskopet ljuger.

Men inte ger jag upp inte. Finns det någon Oxe, Våg eller Vattuman där ute som vill sexa loss och dela med sig av sin passionerade kärlek? "Hallå!" "Någon"

Projekt

Idag har jag gett mig in på något trixigt. Jag håller på att sticka ett par sockar. Det går lysande än så länge, men så har jag ju inte kommit till hälen ännu. Min akilleshäl. Jag känner inget annat än oro. Kanske det får bli ett par benvärmare istället.



image550

Mina sockar går i färgsakalorna orange, gul, röd och brun.Färgerna syns inte så bra pga taskig kamera. Men jag har inte ork att photoshoppa heller. De kan bli riktigt snygga. Skaften ska bli höga den saken är klar. Dom blir nog väldigt 70-tal. Med dessa raggsockr kommer jag att kunna ragga. Fett. Det är i alla fall vad L80 påstår.


Annars en soft dag i soffan. Kl är tre och jag har inte rört mig utanför dörren. Däremot blev jag snuvad på min sovmorgon. Ett mess kom från blåbralla redan kl 8. Vad är det med hantverkare? Gud, de är så morgonpigga. Han ville bara stämma av att vi skulle hänga ikväll. Och det ska vi. Hos mig eller Micke T. Laga god mat och kanske se melodifestivalen, alternativt besöka mysig bar.

Oj, nu börjar det bli tantvarning på min blogg. Stickning och melodifestival.

Är det morgon?

Ikväll var det på Grill som vi åt den delikata middagen. Japp, de har öppnat. Fasligt länge fick vi vänta på maten, men ibland kan det vara värt det. Melker himself stod vid stekbordet. Han såg sträng ut. Efter den smarriga  middagen, tillagad av arga kocken, åkte jag hem till Södermalm och stupade isäng. Och nu så vaknade jag. Nu är kl NU, precis nu. Jag har m.a.o kommit in i andra andningen. Som om min dubbel jag tog för några timmar sedan plötsligt gjort verkan. Jag vet inte vad jag ska göra. Alltså bloggar jag. Om ingenting. Det känns bra. Det tröttar ut mig tillbaka till REM-sömn. För det är ju det jag behöver.  Egentligen.

Imorgon ska jag sova länge. Tills någon väcker mig för brunch. Sedan hoppas jag på en soft lördakväll med grabbarna grus. Jag lever för hektiskt och behöver varva ner. Jag vill hitta tillbaka till min låga puls.




Var det bättre förr?

80-talet




Och idag





Grymt

Igår hände något ytterst obehagligt. Jag fick ett virus på min dator, via MSN. Det kom en länk från Rinwin och jag ba;


- ahaaa en bilder från Berns. Klick, klick.


Det var det inte! Det var en bild på en mycket ful gris i solglasögon. Åååh fy så stygg den var. Jag får rysningar nu. Sedan kukar datorn ur och skickar länken till alla polers online, för att sedan stänga av sig själv.


Jag började svettas, på riktigt. Att min dator får spel skiter jag i, men att länken skickades vidare bara så där gav mig kalla kårar.


Så Daniel, Pierre, Anders, Holkas, P och Hansa - hur mår era datorer?

Ska man göra något? Jag uppdaterade Norton och körde en systemrensning. Räcker det?


På T-banan

Idag upplevde jag ett märkligt fenomen på väg till jobbet. När jag skulle hoppa på tunnelbanan möttes jag av en golfström elever. Och då slog det mig, shiiiit, alla ser de likadana ut. Med alla menar jag bokstavligen ALLA. De var stöpta i samma form.

  • Hudfärg: Orange eller brun (av vad jag förmodar är brun utan sol eller solarium)
  • Smycken: Stora ringar i öronen.
  • Frisyr: Väldigt blont, i svans och med pannlugg.
  • Kläder. Tja, svårt att avgöra. Men samma såklart.


De såg ut som om 20 tvillingpar vällde ut där på plattformen. Ett fock identiska ynglingar hämtat från den värsta Hitchcock film ever. Var man verkligen så identitetslös i gymnasiet. Allvarligt. Någon som kommer ihåg? Jag känner mig orolig. Borde man inte i den åldern ha som hobby att sticka ut?


Pudding bloggar om identitet. Vill ni läsa något mer tänkvärt så surfa in där. Jag känner mig ytlig och har inte så mycket att tillföra ämnet. Inte idag. Bara att avsaknad av identitet skrämmer mig. Har jag tappat min, eller är det kanske så att jag funnit den?


På kurs med L80

Idag har mitt självförtroende vad gäller stickning krossats totalt. Jag ville bara grina där jag satt med ett gäng damer för att lära mig sticka en häl på en socka. Gud så svårt de va? Jag fick ropa på "fröken" mest hela tiden. Tappade maskor & stickor och stickade fel. Inte kunde jag läsa mönster heller. Pinsamt att va sämst i klassen på en sak man till en början trodde man behärskade. Jaja, nån gång ska jag va sämst. Hellre sämst på stickning än sämst på kast med liten boll.

Igår var jag på dejt. Har ni glömt det? Inte jag. Båda var vi lika vilse. Vilse på så sätt att vi inte hittade till vår mötesplats. Men vi hittade varandra. Bra va!

Näää, jag kan inte blogga. Hjärnan spinner loss på öppna maskor, vridan maskor, aviga maskor, lyfta maskor och räta maskor och killar. TILT!

Hata T9

Vet ni vilket sms som just lämnat min telefon?!

Hoppas ni får kuk ikväll!

Ni fattar. Det skulle såklart stå kul.

Varför,varför kan man inte återkalla ett sms.


Igår

Igår, när jag hade som mest tråkigt, ryade jag runt i lillettan och röjde. Jag har nu följande påsar i min hall.

- En systemkasse med sladdar och dosor. Någon som tänder på elektrisitet eller kablar? Nähä, inte det. 
- Den andra påsen, även den av materialet plast, innehåller mediciner. Bra grejer. Där finns allt från laxermedel till dunderpiller mot illamående. Hormoner också (piller inte plåster) för er killar som behöver en mer feminin framtoning.


Nu ska jag knäcka receptet på Trocadero och räkna mina tår. I natt drömde jag att jag hade 12.


Bloggtänkt lite

Idag är vi pigga och blonda (läs bleka). Jag bloggar som aldrig förr, mest trams, men noga då. Jag kom på att om 99 % av bloggarna innehåller just trams, då kan ju min också göra det. Jag ska tråka ut er på mitt eget lilla vis. En plågsam bloggläsardöd.

Eftersom jag har en rädsla att sticka ut här, bloggar jag diskret. Jag har hållit låg profil hela mitt liv, både i det  riktiga IRL och i det bloggiga. Blingbling var alltid iakttagaren där i hörnet. Den ursnygga tjejen med låga profilen och höga midjan (på 80-talsjeansen). Tjejen alla var nyfikna på och är för den delen. Gud, jag blandar tempus så jag blir alldeles snurrig.    


Trots min låga profil i livet har jag fått uppleva de mest fantastiska saker. Tro inte att den som skriker högst får det bäst. Tiga är fan guld. Och när jag väl talar blir guldet till diamanter. Varför? Jo, för att då lyssnar alla. Det har jag lärt mig. Kan ha fel, men det har gjort mig rik. På mycket. Så en tyst blogg borde även den gynna mig. Den har förresten redan gjort det.


Uppklätt

På mitt jobb har vi ingen dresscode. Det behövs inte. Alla springer omkring i kostym i alla fall. Propra och chicka. Alla utom vi på marknadsavdelningen. Man skulle kunna säga att vi är koncernens underdogs, tattare eller slashasar. Rebellerna med stort R.

Jag sitter här och viftar på tårna i mina Dr Martins. Bara en sån sak. Fluktar jag på kontorsgrannen konsulten, placerad i helt annan kakburk, ser jag blanka Italienska skor. Vem har putsat dom?  


Hittade en skön bild på mig och kollegorna. Tänkte att ni skulle få er en titt. Unikt bara för er.

 
image549


Jobbigt val

Vacker kostymkille på Kungsholmen eller sexig bohem i Hammarby Sjöstad? Varför alla dessa val? Inte nog med det. En tredje joker dök upp idag på FB. Rörigt. Att vara singel kan bränna ut den största singelräven av alla. Jag borde skita i allt. Städa i min telefonbok.

Jag borde kanske också dosera om hormonintaget. Mina plåster gör att jag konstant går omkring och tänker på män. Ska jag sluta med medicinerna och gå in i klimakteriet?! Då slipper jag alla bekymmer. Så enkelt.

Men va fan. Nu är det där Avenyprogrammet på TV igen. Måste vara avsnitt 68. Var e dosan? Nu går jag på bio eller laddar en rulle. Kanske Torsdags L är på. Han är mysig att ha i soffan. Jättemysig.

Uppdatering.

På FB har bohemkillen (censurerat här) fått följande egenskaper tilldelade av vänner:

♦ adventurous, funny, helpful, independent, mischievous, misunderstood, mysterious, optimistic, outgoing, unpredictable. Utöver det, galet fin (läs vacker).

Kommer passa mig perfekt, fast jag känner oro över misunderstood och outgoing. Vad menas där? Jag kan inte se rankingen dock. Då måste jag adda applikationen.

Humor att jag har två dejter inbokade i veckan, men att ingen är med honom (censurerat här).

Semesterplaner

Hallå där mina killar. När ska vi börja planera vår semester? Jag bara måste få spendera den med er. Och gärna med en resa. Kanada? Snälla. Eller ska vi ta något mer nära? För mig gör det inte så mycket. Bara vi gör något ihop. Jag skulle ha kul vart vi än åkte. Bonus förstås om jag får resa med er till ert hemlad. Men med er är allt en bonus. Puss

Här sitter vi och bokar fjolårets semester.
image547

Och det här blev resultatet av den.
image548

En sak är säker. Det är med dessa killar jag ska resa. Inget tjafs, bara livsnjutning. Sedan tar de hand om mig så bra.

Jag har alltid föredragit manligt sällskap framför kvinnligt. Det har med min pojkflickiga uppväxt att göra. Tjejer bara missförstår mig eller ser mig som konkurrent. Så dumt.

Nu får ni inte gå och tro att jag inte har några kvinnliga kompisar. En av mina bästa barndomsvänner finns faktiskt länkad här på min blogg. Och ja, hon är tjej och vi träffas så ofta vi båda hinner med. Och det är inte så att jag går och hatar det kvinnliga könet. No, no, no. Men i mitt liv har killarna alltid legat mig varmt om hjärtat. Min första bästis var en kille. Vi skulle gifta oss. Mina bästisar under studietiden (både i Lund, Japan och Ume) har också varit killar. Och då faller det sig självklart helt naturligt att mina vänner, när jag flyttade till Stockholm, blev just killar. De har så mycket roligare. Och de tar för sig. De är ärliga, härliga och galna. Vilket smittat av sig på mig. Tack!

Nå, när reser vi nurå? Jag vet allt att ni är här inne och tjuvläser. Så jag tänkte att jag kunde så ett frö.

Ännu en paradox

I natt var jag så trött att jag inte kunde sova. Det gjorde inget. Jag fick i stället för mig att läsa andras bloggar. Alltså allvarligt. Nu måste jag kräkas ur mig en sak om era bloggar. Ni kommer att bli toksura, men skit samma. Jag börjar känna mig bloggläsarutbränd, less och besviken. Jag hittar inte det jag vill läsa. Var finns den seriösa tonen? Allvaret? Jag söker efter någon som vågar vara kritisk, både mot sig själv, andra och samhället i övrigt. Mina bloggare länkade till höger glimmar till tack o lov. Annars hade jag lämnat det här forumet för länge sen. Jag hade inte stått ut. Är så trött på "Idag har jag köpt nya skor, visst är dom snygga?", poser, dagens outfit, bilder på kändisar etc. Allvarligt, jag kräks. För att inte uppröra er alldeles tänker jag också erkänna att jag är förbannat less på min egna blogg. Kritiken ovan är mig inkluderad.

Idag måste jag ta mig en funderare kring min bloggs framtid. Vad jag ska blogga om? För borde inte jag blogga om det jag egenltligen vill läsa om. Det jag finner intressant. Annars finns risk för utbrändhet och tristess.

Ännu en paradox.

Dax för en repris av denna.




Abc

Ibland kan jag sakna min pensel. Alltså, är inte tangenter jäkligt trista.




Avsnitt 67

Min kille (han som inte är min kille) har sina föräldrar på besök. Frustration. När ska det bli dejt av? När? Och igår. Då var jag otrogen på MSN med stilig man från Kungsholmen. Vi "pratade" till kl 03:00. Det här är inte bra. Eller så är det. Tänk att jag faktiskt har två snygga män som längtar efter mig. Två så olika dessutom. Den ena skönt bohemisk, den andra karriärist i kostym som tycks ha en längtan tillbaka till det rebelliska. Eller vad vet jag. Jag fattar inte varför han vill träffa mig, eller så är det precis det jag gör. Efter en chatt med mig blir han helt såld. Jag var den första tjej han chattat med, i över tre timmar, någonsin. Han brukar vanligtvis inte palla med. Hmmmm. (Cesurerat här).

På SVT rullar en serie. Den heter Avenyn. Allvarligt, det är avsnitt 66. Riktigt uselt faktiskt. Men en sak är säker, musiken i serien är fantastisk, så jag låter avsnitt efter avsnitt rulla i repris. Nu börjar avsnitt 67.

RSS 2.0