© En annaN

Idag frågade min danska kollega om porrsoppan va god.
Porrsoppa, sa jag, och titta förskräckt på purjosoppan.
Hämnades såklart med att säga att vi skulle bolla idéer efter lunchen.
För ni vet väl vad bolla betyder på danska?

Jag målar om på jobbet. Lila och rosa av alla färger. Så kan det gå när man har en chef som äger en rosa Porsche, lackad i samma färg som sina pumps.

Min vardag, mina kvällar, mina nätter - fram till jul. Rosa, lila, rosa, lila...

Jag har börjat Twittra igen. Känns mysigt. Och denna gång gör jag det bara för mig, utan krav, Twitterfollowers och tvång. Och det är bara jag som följer mig. Det känns helt rätt. Inte heller föjer jag någon annan. Det orkar jag inte med. Mitt Twitter har funktionen och kombinationen; komihåg och denvasvår. Också lite grann av jagharaldrig. Lite som den lates hemliga dagbok. Kommer passa mig perfekt. Tweetnatt på er.

Bush husse Peter är arg som ett bi och jag förstår honom. SJ lyckades inte hjälpa honom av tåget i Uppsala. Istället skickar de honom tillbaka till Stockholm igen.

Jag blir mörkrädd.
Skämmes SJ!



Här sitter Peter på enslig perrong. Hemskickad. Farbannad--och med all rätt.
Kram på dig.
När får jag låna Bush igen?

Jag glömde ju berätta för er om helgen-- som var fin på alla sätt och vis. Jag tog med vännerna på burleskklubb. Showerna denna gång var kanske inte det bästa att hänga i granen. Den Mexikanska brottningen sög rent ut sagt gummimask. Men jag hoppas alla hade kul. Det hade jag. Där fanns stiliga män i frack (tack för blomman), zoombies, burleska damer, transor, vackra gaykillar, sexiga tjejer. Och där fanns vi.

Mera Hootchy Kootchy till folket säger jag bara.

Jag har hört att det där med tatueringar lätt kan spåra. Men jag kände inte till att detsamma gäller för piercing.



För er som vill se ännu värre saker. Klicka här.

Idag, eller för en stund sedan, när jag dammsög under soffan hittade jag två dammråttor. Alltså, jag skrek rakt ut. Det var två riktiga dammråttor. När jag lugnat mig något insåg jag att dessa tillhört Devilcat.

Det betyder att jag inte dammsugit under soffan på lite drygt ett år.




Ikväll kommer vännerna på besök. Därav allt dammhets. Och senare i kväll blir det damhets. Vi tänkte göra ett djupdyk på på Hootchy Kootchy Club. Burleskt. Oooh I like it! Kom dit kära vänner, kom dit. Gör ni det får ni se mig i korsett. Bara en sån sak.

Genast blev det mycket roligare att borsta tänderna.

http://www.fittydent.com
http://www.kukident.de

Vilket jag för övrigt ska göra nu.

Nu växlar min sköna söndag till att bli kväll och jag sitter här med hot salsa och tortillachips. Med skräckblandad förtjusning doppar jag trekantschipsen i salsan. Jag vet vad som väntar. Det bränner i munnen och tårarna rinner. Men gott ere. Jag låter tungan besöka gommen för att lindra smärtan. Tugga, svälja - glupskt och girigt. Det är bara jag här, så jag förstår egentligen inte varför jag måste skynda. Ingen kommer sno mitt söndagsmys.

Då helgen varit ett hysteriskt flängande med vänner har söndagen varit bara min. Gud vad jag älskar att vara själv ibland. Att få bli ett med allt. När jag är själv sover jag länge, äter låååång frukost, tar en kaffe på nåt cafe. Sen kommer den, promenaden. Den leder mig till naturupplevelser, gärna dit ingen annan hittar. Jag andas djupt. Hittar dofter, smeker löven, smakar på sånt som går att äta. Proviant - ibland choklad, ibland en frukt.

På min promenad idag fick jag syn på ett par som badade. Det var kallt, jag hörde det på falsetten i badskriken. Men en 5-10 simtag ut och in blev det. Jag stod kvar. Man vet ju aldrig ifall de får kramp. De fick de inte och jag kände mig istället som en fluktare.

Sen lekte jag "Jag har aldrig" med mig själv. Fast jag gjorde om leken lite. Jag gjorde de saker jag kom på att jag aldrig gjort. Man får ju ändra lite på reglerna när man är själv, eller hur.

Men gud vad det bränner i munnen nu. Kan tomat hjälpa? Eller apelsin? Eller en fryst älgköttbulle?

När jag ändå är inloggad. Vem var du som hejade på mig på Folk Operan i fredags? Du var bekant, men jag kom aldrig på det. Bekantskapen lär sträcka sig långt bak i tiden. Kanske Lund. Allternativt gymnasiet. Eller? Gaahaa. Hatar att jag inte kommer på det. Kanske en bloggare?

Idag har två bloggare vandrat genom stan. På jakt efter burleska ting. Det såg ut lite som så här:

Ute råder regn och blåst! Inne slår tröttheten rot. Det hjälper inte att jag odlar energi när jag lik förbannat gäspar ut den i vågor. Försöker förgäves bota hängighet med stekt nätting och ett glas mjölk. Sen tittar jag på bilderna. Dom från i helgen. Den där helgen med vännerna.

Judithäng och förnedringsfotboll. Fint på nåt vis.  Både djupt och blankt på ytan. Hoppet – förtvivlan – förlusten.

Här kommer några bilder. På allt och någonting. Lika lätt som ingenting!

Vår reklambyrå skojar till det. Fast mindre skojigt är det när man ber om en offert.
Ta det piano tänker jag då.

Och det gjorde jag idag. Lämnade jobbet i tid, besökte Baronessan på KB-gatan-- blev 705 kr fattigare. Vad gör man inte för att pigga upp i höstmörkret. Jag kan ju inte rå för att jag är pojkovänlig.




Och så min shopping hos Baronessan då.
Det blir en liten bild.



Upptäckte till min stora fasa att det inte medföljde batterier. Dämmit!

Titta så fint årets Blossa matchar mitt vardagsrum. Jag som samlar på orange och allt. Nästan så jag fäller en tår av lycka.

Känns ju märkligt att handla glögg i början av oktober, men jag kunde liksom inte låta bli. Minns ju kaoset ifjol. När årsglöggen tog slut. Den sitsen vill jag inte hamna i igen. Därav tidigt bunkrande.

Oj, nu måste jag skynda. Det vankas middag på Bauer med finaste killen. Jag längtar efter kött. Efter det ska jag se vad bloggare Jerk gömt till mig i översta hyllan i sin frys. Spännande.

Vet ni. Jag kom hem i samma veva som DN. Det beror inte på en givande dejt med utdelning, utan pga en tjejfest.
Titta. DN och Svenskan kom i barnvagn. Det är sant. Jag svär.

Oj, jag måste sova nu. För imorgon (typ idag då) vankas Nambiansk födelsedagsfest.

Jag har en dejt imorgon. Det var inte igår.

Det är nära nu. Det råmanus jag fick sänt till mig för ett år sedan har blivit till en bok. Fantastiskt jobbat av min vän. Modigt, men också dumdristigt. Dödshot, livvakter och en källa som spårlöst försvunnit. Jag som trodde mitt liv var dramatiskt. Not!

Hur som helst. Det ska bli kul att läsa den. Jag är så stolt över dig Mr J.







Åter till Mafia Wars. Jag är på level 180 nu. Respekt!