© En annaN

Hallå där mina killar. När ska vi börja planera vår semester? Jag bara måste få spendera den med er. Och gärna med en resa. Kanada? Snälla. Eller ska vi ta något mer nära? För mig gör det inte så mycket. Bara vi gör något ihop. Jag skulle ha kul vart vi än åkte. Bonus förstås om jag får resa med er till ert hemlad. Men med er är allt en bonus. Puss

Här sitter vi och bokar fjolårets semester.


Och det här blev resultatet av den.


En sak är säker. Det är med dessa killar jag ska resa. Inget tjafs, bara livsnjutning. Sedan tar de hand om mig så bra.

Jag har alltid föredragit manligt sällskap framför kvinnligt. Det har med min pojkflickiga uppväxt att göra. Tjejer bara missförstår mig eller ser mig som konkurrent. Så dumt.

Nu får ni inte gå och tro att jag inte har några kvinnliga kompisar. En av mina bästa barndomsvänner finns faktiskt länkad här på min blogg. Och ja, hon är tjej och vi träffas så ofta vi båda hinner med. Och det är inte så att jag går och hatar det kvinnliga könet. No, no, no. Men i mitt liv har killarna alltid legat mig varmt om hjärtat. Min första bästis var en kille. Vi skulle gifta oss. Mina bästisar under studietiden (både i Lund, Japan och Ume) har också varit killar. Och då faller det sig självklart helt naturligt att mina vänner, när jag flyttade till Stockholm, blev just killar. De har så mycket roligare. Och de tar för sig. De är ärliga, härliga och galna. Vilket smittat av sig på mig. Tack!

Nå, när reser vi nurå? Jag vet allt att ni är här inne och tjuvläser. Så jag tänkte att jag kunde så ett frö.