© En annaN

Jag har läst, kan va i en blaska, att barn med sjukt strukturerade föräldrar löper större risk att födas autistiska. Kan det stämma? Nollåttan, vet du? Vad händer då med barn som föds av det motsatta? Alltså av föräldrar som är ostrukturerade och på gränsen till kaotiska.

Mina föräldrar är medelmåttor. Varken det ena eller det andra. Det är jag med. Men jag lutar nog mer mot att vara en slarver. En slags svennebananbaglady. Men det lutar ibland åt det lightautistiska. Kommer på mig själv med att jag pratar för mig själv. Me, my self and I ni vet. Händer i diverse miljöer, i tunnelbana, på jobb, hemma, borta m.m. Tack o lov tror nog resten av pöbeln att jag pratar i mobil.

Jag är också väldigt disträ, något jag alltid får höra (speciellt av vänner och min mamma). Jag glömmer saker. Men kommer ofta ihåg att jag glömmer dem. Alltid försent såklart. Senast det hände var förra veckan. Rätt gissat, min handväska med plånbok och mobil och allt. Detta i en provhytt på JC. Ja, jävlar. Mamma var såklart med. Då fick hon ytterligare ett bevis på min slarvigness. Shit.

Jag har en känsla av att jag inte skall spinna vidare här. Nån som läser kanske har känningar inom psykiatrin. Eller någon kan ju tjalla till chefen eller nåt. Han tror ju att jag är jordens mest strukturerade människa. Låt honom fortsätta tro det.

Det blir bäst så.