© En annaN

Bara känner att jag måste spinna vidare på Fröets singeltema. Det ligger mig ju så kallt om hjärtat. Men också så varmt. En slags hatkärlek.

Som singel i Stockholm går man ut alltför ofta. Klär upp sig i snygga märkskläder med en enda förhoppning, att få ta av sig dem igen. Som när Salo sliter av sig skjortan. Vi blottar oss. Är det inte intressant hur vi singlar fungerar och agerar?

Många är avis på oss för att vi knullar runt och har oss. Men ursäkta. Sexa runt för sexets skull, ibland i hämnd på x:en, är aldrig kul. Sex som sex (utan kärlek) nöter. Är vi skadade hela bunten? Vem har inte oroats över våra kroppars språk och blickar signalerandes desperation. Men vi är inga mongomänniskor som beter oss som djur efter en runda snapsar. Vi är människor i jakt efter andra människor. Efter kärlek. Men oftast får vi nöja oss med sexet.

Jag kan inte ta detta ett steg längre fast jag vill. Gud, jag skulle kunna skriva en hel bok. Tror jag ska göra det faktiskt. Detta blir ju bara konstigt svammel. Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt.