Har man sagt B får man säga C

Den var kaotisk den där veckan i februari för ett år sedan. Att få diagnosen cancer var för mig lika med att; jaha, nu ska jag dö, panik, dödsångest x 100.

Jag minns att jag inte vågade ringa mina föräldrar. För hur f-n förklarar man för dem man älskar allra mest att man är allvarligt sjuk? Det, mina vänner, det var det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Men mamma och pappa var så duktiga. De tog det bra. Jag hade förberett mig på att jag skulle få trösta och lugna dem. Istället tröstade de mig. Precis som det ska va. Men visst har även de legat sömnlösa om nätterna.

Den första veckan var som en tät dimma. Jag svimmade på Ringens Köpcentrum, jag tog mig en fylla med Micke, jag gick på bio, jag gick på jobbet som vanligt (men höll masken). Och sedan var det alla tester på Radiumhemmet. Hur hade tumören spritt sig? Röntgen hit och blodprover dit. Sedan, när allt var kartlagt påbörjades min behandling. Ja, detta har jag ju bloggat om tidigare. Strålbehandling och cytostatika. Hela kittet. Ska inte mala på mer om det. Lovar.

När jag mådde som värst kom mamma ner en sväng och bodde hos mig. Min bror också. Det var precis för ett år sedan ungefär. Jag minns att min födelsedag firades med cellgifter på Karolinska. Sjuksyrrorna mådde lite dåligt när de insåg att jag skulle få cytostatika i 6 timmar på min födelsedag (istället för tårta) och en baksmälla på det. Så kul var det att fylla 32. I nästan samma veva råkade dessutom min mamma fylla 60. Sin 60-årsdag fick hon tillbringa med sin cancersjuka dotter. Stackars mamma. Men vi tog oss till en Italiensk restaurang på Söder och jag fick i mig maten. Vad inte mamma vet är att jag sedan kräktes upp den. Sorry mamma. Men gott var det.



Kommentarer
Postat av: Magnus

Jag blir glad över såna här inlägg. Inte för att jag gottar mig i din sjukdom utan för att du faktiskt orkar skriva om den. Jag tycker det är starkt att dela med sig av det som är svårast i ens liv. Det är riktig styrka, sån styrka som kommer inifrån.

2007-03-14 @ 16:41:12
URL: http://papamac.blogg.se
Postat av: K

Du är en stark bling! Ser upp till dig! Att du är så stark och modig. Min mamma hade tumör på livmodern för några år sen, skit jobbigt.. men idag mår hon bra. Hennes tumör var inte så farlig men endå mådde hon skit dåligt.. Men det är över nu i alla fall. Jag hejar på dig! Du är min nya idol =) Kram /K

2007-03-14 @ 17:18:09
URL: http://idinfantasi.blogg.se
Postat av: Klusterbitar

Jag känner igen mycket av det där. Min pappa sa någonting smart nån vecka han hade fått diagnosen att vi kan bara inte sätta oss ner och vara tysta. Vi måste prata om detta och sen fortsätta leva som vi gör. Strålbehandling och cytostatika. Ord och meningar som har svävat i min värld sedan mitten av oktober förra året.

Om man känner för att prata om detta, så ska man göra det. I ditt fall, känns det bättre om du får skriva, så gör det. Räkna med mig att jag kommer läsa, för jag vet till 50-65% vad du går igenom.

2007-03-14 @ 17:28:13
URL: http://klusterbitar.blogspot.com
Postat av: Klusterbitar

Glömde det viktigaste, jag tror också på dig! :)

2007-03-14 @ 17:29:07
URL: http://klusterbitar.blogspot.com
Postat av: Pierre

i wish i had your strenght.....jag tror jag måste ringa shorty och tala om för henne att hon är viktig för mig...ba wo jin ryh (nya tatueringen) har fått en ny innebörd för mig..

2007-03-14 @ 18:21:43
URL: http://dapierre.blogg.se
Postat av: Ester

Måste bara säga att det du svarade din kollega var så....klockrent. En stor fråga förtjänar ett stort svar, eller hur man nu säger. Känn dig inte tvungen att skriva muntra inlägg...om du inte själv behöver det förstås.

2007-03-14 @ 18:26:25
URL: http://missesters.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jag hoppas att jag slipper uppleva det som du gått igenom. Jag tycker att du är otroligt stark som orkar med allt och att du vill dela med dig av det. Dessutom är nog bra att påminnas om hur skört livet är ibland. Det är så lätt att glömma. Du ska självklart fortsätta att skiva om vad du vill, du gör det så bra!

2007-03-14 @ 19:17:57
Postat av: Hanna

Det var jag...

2007-03-14 @ 19:18:19
URL: http://hannasplats.blogg.se
Postat av: nollåttan

instämmer med papamac, det som glädjer är din otroliga mod att orka berätta!! vilken modig bling vi har turen att lära känna!!!

2007-03-14 @ 23:17:53
URL: http://www.nollattan.blogg.se
Postat av: Kajen

Sluta aldrig.

2007-03-14 @ 23:29:57
URL: http://bisonblog.blogs.com/kajen
Postat av: Therrorese

Bling; Kram kram!!

2007-03-14 @ 23:38:04
URL: http://therrorese.blogg.se
Postat av: Therrorese

Bling, Kram kram!! Du e så bra!

2007-03-14 @ 23:38:32
URL: http://therrorese.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: