Rutinerat
Jag har upptäckt en ny egenskap hos mig själv. Jag är "tappaplånbokenrutinerad". Det har hänt mig så ofta att jag inte ens blir kallsvettig eller får hjärtklappning. Jag kastar mig inte ens på telefonen för att spärra korten längre. Den kommer ju alltid tillbaka, förr eller senare.
I morse slog det mig att jag inte sett plånboken på två dagar. Jag letade lite förstrött. Tänkte att, jaha… Nu är vi där igen. Sist jag använde den var i stökiga Kungshallarna. Paradiset för ficktjuvar. Måste jag gå till banken för att få mina kontanter nu? Löningshelg och allt. SUCK! Och vet ni, tidigare nästan dog jag när plånboken försvann. Av hjärtattack alltså. Spärrade både legg och kort på en gång. Idag bara ryckte jag på axlarna. Och tur var väl det. För när jag kom till jobbet hittade jag den under en hög broschyrer. Tadaaaaaa =)
Nej... det är väl dumt att lägga ner en massa energi på sådana bagateller *S*. Kanske du ska skaffa senilplånbok, d.v.s. en plånbok i snöre runt halsen?
Tips från La Musica. :D