© En annaN

Det är idag, men det känns som år och dar sedan. Som när jag var liten. Jag sitter nämligen med pyjamas i soffan och tittar på slalom. Det är inte Ingemar, Stig eller Bengt. Det är Anja, Therese och Anna. Va, tror ni inte att jag har pyjamas?! Det har jag. Den är grå med nallar på. I världens mjukaste flanell. Och vet ni. Jag läser en gammal Starlet. Precis som förr. Jag hittade den på vinden. Det är inte min, men jag har lånat den. Jag läser en intervju med Per Gessle. Han är 22 år.

Tänkte bjuda på en snutt ur intervjun:

" Det är klart att ett gage på över 20 000 spänn låter ruskigt mycket, säger Pär Gessle, huvudpersonen i bandet. Men vi tjänar inte ens hälften av dom pengarna. Vi har stora omkostnader för musikanläggning, turnebuss, hotell och annat som kostar när man tvingas leva på resande fot. Det här går på uppåt 15 000 spänn. Sen är det inte så mycket kvar att dela på på fem man. Förra sommaren var vi alldeles för billiga. Vi var redan bokade när vi slog igenom. Vi drog massor av folk. Parkerna tjänade stora stålar på oss. I sommar drar vi flera tusen på varje ställe. Det räcker med 1000 pers så har parken fått sitt gage. Om parkerna i övrigt? Tja, det är ball att lira där. Men mycket fylla förstås. Och slagsmål. Men vi försöker ha överseende med det. Fast det är förstås roligare att lira för en nykter publik."

Text Lennart Clerwall, Starlet nr 14, 1981