#Blogg100 - Det där med gråten
Det där med gråten förresten. Kommer den med åren eller för att jag har överdoserat hormoner?
När jag var liten grät jag aldrig. Jo, två ggr under hela grundskolan.
Gång nr 1) Jens hoppar sönder min nya kritask. Får tillbaka den i smulor.
Gång nr 2) Tommy kastar upp min nya Björklövenmössa i ett träd.
Jag minns gångerna. Dom var så unika i sitt slag att tom fröken ringde hem för att rapportera. Jomen visst... Anna har tårar.
Numera gråter jag varje dag. När jag är ledsen, arg, stressad och glad. Tänker att det kanske är en försvarsmekanism. För att jag inte ska bli dödad av grottmannen.
Gråt är så jävdra märklgt och mäktigt.
Nej jag skäms inte över den, gråten. Den har blivit mitt bästa vapen.
Vapen, å vän kanske..?