Får cancerpatienter ont i kroppen efter behandling, eller är min smärta något annat? Kanske sorg? En annan slags höst. Idag sitter smärtan i bröstkorgens nederkant hela vägen upp till hjärtat. Och då är jag inte ens olyckligt. Alltså olyckligt kär. Jag blir ju aldrig kär, ni känner ju mig. Men olycklig... Oh yes. Min melodi. I alla fall idag. Ont i hjärtat. Ont. O N T !!

Min kroniska vän, smärtan, gnager alltid. Dag som natt. Ibland flammar det till, som idag. Denna gång innifrån. Hon, för det är en hon, är som en gadd i ögat och att blockera är fucking omöjligt. Tänk dig att sparra mot Scott eller Roberto. Inte en chans i helveta att man vinner. Bara att lägga sig platt. Låta henne sparka.

Det är lite så jag hanterar henne. Jag grinar lite i soffan och hatar mig för det. Jag springer 3 km. Jag tänker på att inte tänka på det. Jag blir förbannad, sen ledsen.

Jag pratar sällan om henne inför andra. För att ha ont i kroppen är inget man som kvinna skryter om. Då blir man gnällig. Lite sur så där.. Så jag håller käft.

Ett litet tack till pappa som alltid lät oss leka i replokalen (aka garaget).

 

Hur jag skrämmer livet ur min dejt.

 

 

Det snackas om mig bland vänners vänner. Inte skit. Det snarare fiskas på FB. Hur gammal är Anna?

Om ni hittat hit vill jag bara säga; Låt min ålder vara! Skit i den.

Varför det snackas?! Jo, så att... Jag fört en 25-årig pojke bakom ljuset (HEJA MIG). En pojke!! FATTA! Två dejter lyckades jag lura till mig, med hångel som bonus. Eller vänta, jag har inte lurats. Inte ens ljugit.. jag har bara undanhållit saningen. Den att jag är 12 år äldre.

Nu vet han med säkerhet att jag är tant. Han hör inte längre av sig. Inte heller svarar han på mitt förlåtande SMS. Då var jag ändå skojig. Kan det vara så att 25-åringar inte förstår skoj/ironi?

Fundering; Borde han inte vara stolt över att han fått hångla med en 12 år äldre kvinna? Nä, pojkar funkar nog inte så. Jag tror att det äcklar honom. Inte nog med det -- hans kompisar retar honom. Stackars liten.

Jag förstår nu varför jag mer än sällan dejtar dem, pojkarna. Hångla ok, men inte dejta.

Han klarade inte av att jag inte ville ha en relation. Han blev ett mongo. Ändå var jag tydlig från dag 1.
'Jag vill inte bli ihop med dig!'

Kraven kom. Att jag skulle avguda honom. Titta bara på honom. Jamen allt blev ju knas. Jag blev rädd.
Han borde ha ställt sig frågan varför jag inte ville ha honom som pojkvän istället, men det intresserade honom föga.

Ni kommer inte tro mig när jag berättar vad jag wastat tid på i höst.
Hata mig inte. Jag behövde huda.

Jag har i 4 månader idkat könsumgänge (okej, lite vanligt umgänge också) med en kille som;

- Bor ihop med sin tjej
- Föreslår trekant med sin tjej
- Saknar självförtroende
- Kräver bekräftelse

Och så blir han förbannad när jag talar om för honom att jag inte vill ha honom. Att jag inte är det minsta kär.
Är det så jävla konstigt!

Well, skönt att tillslut bli av med karln. Humor bara att han blev så arg på mig. Jag har inte gjort honom något. Det var snarare han som gång på gång grisade. Jag var den med rättighet till ilska.

Värst (också lite tragiskt) var ändå gången då han bad sin tjej ringa mig - - från hans telefon. Full var hon också och hon bad mig möta upp dem på en bar. Jag ba "hej men nej"! Dubbelsuck! Eller den gången han visade MMS på sin chefs vagina. HJÄLP!! UTVECKLINGSSTÖRT! Visst, han får knulla sin chef, men jag vill inte ha hennes vagina upptryckt i fejan. Värre än ett spöke.

Som ni kanske förstår var han bra i sängen, annars hade jag aldrig utsatt mig för detta.
Han var bra så länge han inte pratade helt enkelt. Tyvärr höll han inte alltid käft.

... är bra att ha. De bjuckar på friplåtar till fullsatt Södra teatern.

C I R K U S   I G E N!

G E N I N !!

Tack balla coola David och Henrik för kvällens show. Ni är mina idoler. Hyggliga, skickliga, talangfulla.



Och mitt i showen får Henrik för sig att livetwittra till oss --> en tweetpic på David.

Jag vet, min blogg är en katastrof för tillfället. Jag kan trösta er (eller snarare mig själv) med att mitt liv är så mycket bättre. Tråkigt här = kul IRL. Spännande här = tråkigt liv i misär. Jag har en del material att bjuda på som ni iof skulle gilla. Killkatastrofen. Den senaste tidens felval, värt ett alldeles eget inlägg. Det börjar ta form och jag lovar kläcka det till helgen. Håll ut. Satan i gatan akut.

Ni glömmer väl inte att följa dom.

På SVT play.

Idag har jag sett mina fina twänner på scen. Oh, de var så vackra och coola. Jag fick med mig en pingisboll hem. Bara att sätta igång och öva dårå. Vad händer om jag råkar svälja den? Det talade vi aldrig om.

Jag blev faster i morse. Faster till ett litet gossebarn. Uj - han hade bråttom den lille rackaren. De hann aldrig till nåt BB. Lillkillen föddes istället hemma i badrummet. Och inte nog med det.. han hoppade ut med fötterna före.

Barnmorskan guidade via telefon och allt gick vägen. Nu vilar de ut på rätt BB. Pust.

Så välkommen till världen fina syskonbarn. Denna historia lär du få höra i resten av ditt liv. Hur bråttom du hade, hur pappa fick förlösa dig på badrumsgolvet, massera fram det första andetaget, lätt i chock.....

Tur man har en stark bror. En fin pappa.

Har man riktigt tråkigt en dag på jobbet så kan man ju alltid tatuera sig själv.

Själv vill jag ta bort min tatuering. Haft den i 20 år nu och börjar bli lite less.

 

Hej Bleckan!