© Blingbling

Igår hade jag en sån där findag. Eller rättare sagt kväll. Den inleddes flott med Mezefrosseri i sällskap av sköna tjejor. Dom jag lite skämtsamt brukat kalla "Fd fruars klubb". Efter maten blev det dessert bestående av drinkar på sunkbar. Lika trevligt det. Glädje över draja och lättöl. Var stund andas fröjd. Sen fick jag se den. Tatueringen. Malin bjöd på en snabbstripp. Oh my gadd vilken gadd. VACKERT!

Timmarna gick och jag tog mig en taxi till Greve Ture gatan. Östermalm, det ni. Jag skulle hooka upp med singlar på Undici. Jag kom till dem med sång. När jag vobblar mig fram i trängseln möter jag en glad prick. Till min stora förvåning inleder han vår konversation med; Hej, är det du som är Blingbling?

Alltså, jag måste ha sett ut som en fågelholk. Det är första gången någon känner igen mig utifrån min blogg. Jag visste liksom inte vad jag skulle säga, men blev glad. Så igår, kära vänner, hängde jag med en kille som följer min blogg (och kanske din och din blogg också). Cool. Genom bloggar får man vänner, så är det.

Jag delade sedan taxi till med nyfunna vännertill Söder. Glad med en öl i fickan. Fri.

Ännu en dag, snart är det kväll.

Ibland straffas man hårt på nätdejtingsajterna. Fick just följande kärleksmail sänt tll mig;

... varför svarar du inte då jag skriver din jävla översittaridiot.

Och på det svarar Blingbling; DELETE!

Det var vackert på Skogskyrkogården, dit jag tog min dejt. Men vad ska han tro. En tjej som föreslår en dejt bland gravstenar kan ju inte vara något annat en en galen en. En likkokerska.

På Skogskyrkogården ligger 100 000 människor begravda. Då kan ni ju tänka er hur många ljus där va. Vi gick vilse, vilket är lätt hänt i detta vackra världsarv. Inte för att det skrämde oss direkt. Vi var nog mest rädda för alla pensionärer som var på väg att köra över oss. För vem vill dö under en Skoda. Inte jag.

Här finns inte bara träd, vackra gravstenar och ljus. Vi hittade även minneslundar, badkar, kapell, låsta portar, Greta Garbos grav, stigar, knallgul lövskrud, ljung, varmkorv och cocacola. Vi försökte också tappert hitta varandra och titta på varandra.



Utöver denna romantiska nära döden upplevelse har jag under helgen som varit firat en 40-åring och en 30-åring. Båda kalasen väldigt unika i sitt slag. Ett med tema Spanien och ett med tema Ego.

Blingbling har haft höstens ljusklart bästa helg.
Amen.

Jag glömde ju berätta för er om helgen-- som var fin på alla sätt och vis. Jag tog med vännerna på burleskklubb. Showerna denna gång var kanske inte det bästa att hänga i granen. Den Mexikanska brottningen sög rent ut sagt gummimask. Men jag hoppas alla hade kul. Det hade jag. Där fanns stiliga män i frack (tack för blomman), zoombies, burleska damer, transor, vackra gaykillar, sexiga tjejer. Och där fanns vi.

Mera Hootchy Kootchy till folket säger jag bara.

Jag har en dejt imorgon. Det var inte igår.

Sådär. Dramaqueen har fått mat i magen. Min alldeles nästan egna dramaking - italiano - tog mig ut på välbehövlig middag. Thaiboat. Stackars fattiglappen erbjöd sig notan. Jag sa ja. Man kan inte knussla med betalning när man är ute med en syderurope. Han blir alldeles förkrossad om man kastar fram sitt kort, alternativt föreslår split.

Allt har blivit så harmoniskt nu när han träffat flickvän. Äntligen. För fösta gången på snart ett år är vi verkligen bara vänner. Fina fina vän. Tack för att du finns. Det är så skönt och mysigt att äta en bit mat med någon som bryr sig om en. Speciellt nu när höstmörkret biter sig fast i allt du fäster blickar på. Kyla som kryper in men som sedan pressas ut igen av kramar.

Och självklart fick jag ragg. Ett problem bara -- och inte så litet heller.

Vad svarar jag på det här?

Gifta män har aldrig varit min grej. Och om det nån gång skulle ske så är det för att jag har blivit lurad.

Så det så! Bara att radera mao.

Gnider mina händer av nyfikenhet. Har just googlat en ev framtida dejt och fått över 3 500 träffar. Han slår iof inte Kattdjurshuvet (där jag fick 32 500 träffar), men i alla fall. Här finns massor att hämta. Googel är som "Hänt i veckan", eller vilken skvallertidning som helst. Hela nätet är en skvallertidning nu när jag tänker efter. Hilfe, måste googla mig själv nu. 

Jag har också känslor. Fatta. Visst, jag har svårt att bli kär. Men herregud, det betyder inte att jag är kall - tvärtom. Jag känner efter och jag gör det för mycket. Vet ni vad som händer då? Jo, det sker ett tapp av självförtroende. Snart finns inget kvar.

Vem är där och skruvar på kranen? Det ska jag berätta. Mina dejter såklart. 

Många får kickar av att dejta, jag bryts ner. För mina dejter följs alltid av tystnad. Inget 'jag tyckte om dig', inget 'du är en fin tjej', inget 'vad trevligt det va'. Utan bara tystnad. 

Jag måste vara Stockholms i särklass sämsta dejt. Precis så känns det.  De vill liksom inte ens behålla min vänskap. Jag blir ratad om och om igen. Och det måste ju va mig det är fel på.

På lördag röstar jag på denna tjej. Hon har fattat. Och hon känner precis som jag.